I juni 2013 kom chockbeskedet: JB Education AB, Sveriges näst största friskolekoncern, hade försatts i konkurs. 11 000 elever i 36 grund- och gymnasieskolor berördes.

En av de drabbade skolorna var JB-gymnasiet i Uppsala. Rektorn Omar Hijazi minns hur han fick reda på att JB-koncernen var på väg att braka samman.

– En dag ringde en journalist och sa: ”Ni står på randen till en konkurs”. Vi hade bra siffror för skolan här i Uppsala så jag hade inte anat någonting.

Artikelbild

| Grillska gymnasiet i Uppsala hette tidigare JB-gymnasiet och är inrymt i Ekeby Bruk. Antalet elever har ökat efter konkursen.

Konkursen ruskade om hela friskolevärlden, men på JB-gymnasiet i Uppsala verkar eleverna ha tagit det gans­ka lugnt.

– Det var nog mest föräldrarna som var oroliga. Men när de förstod att skolan inte skulle stänga gick det över, berättar Sanna Mohsen, som går på barn- och fritidsprogrammet.

Koncernens 1 600 anställda blev uppsagda och 24 skolor fick nya ägare medan övriga enheter lades ner.

Händelsen spädde på den infekterade debatten om vins­ter i välfärdsbolag. Skolkoncernen ägdes av riskkapitalbolaget Axcel som kom att anklagas för att sätta kortsiktiga vinster framför elevernas bästa. Det blev inte bättre när det framkom att JB-skolornas tidigare ägare gjort sig en förmögenhet på hundratals miljoner.

Kort efter konkursen blev det klart att Stockholms stadsmission skulle ta över sex av JB:s gymnasieskolor, bland annat den i Uppsala. Från att ha ägts av ett vinstdrivande riskkapitalbolag drivs det som var JB-gymnasiet i Uppsala i dag av en ideell stiftelse som återinvesterar allt överskott i skolan.

I ett spegelklätt rum i lokalerna vid Ekeby Bruk jobbar Rebecka Sepúlveda med att fixa håret på Jasmine Ashkar. Båda håller på att utbilda sig till frisörer och läraren Malin Mattsson ser till att klippningen går till som den ska.

– Pointa lite där. Tänk också på att ha jämna, fina indelningar, manar hon Rebecka Sepúlveda som håller i saxen.

Malin Mattsson ser positivt på att Grillska gymnasiet, som skolan numera heter, ägs av Stockholms stadsmission.

– Jämfört med de tidigare ägarna är de mer villiga att investera tid och pengar i elevernas framtid, säger hon.

– Det känns som om stiftelsen har en stabil värdegrund och inte bara vill tjäna pengar här och nu.

Omar Hijazi säger att det var mycket prat om ekonomi med de gamla ägarna även om de inte ställde några krav på att skolan skulle ge en viss avkastning.

– Det kunde vara svårt att få pengar till inköp under JB-tiden, men sedan Stadsmissionen tog över har vi fått ungefär en miljon kronor till investeringar.

Med pengarna har skolan kunnat köpa in bland annat nya servrar, projektorer, kameror samt soffor och pingis­bord till uppehållsrummen.

– Tidigare hade vi en halv uppsättning saxar, locktänger med mera. Vi fick jobba halvklass med frisörutrustningen och sedan byta. I dag har vi utrustning så att det räcker åt alla elever, berättar ­Malin Mattsson.

Faktum är att samtliga elever och lärare som UNT träffar berättar samma sak: det har blivit mer pengar till inköp, vidareutbildningen för personalen har ökat och man satsar nu även på att utöka biblioteket.

Konkursen verkar inte ha avskräckt, tvärtom så ökade elevantalet vid Grillska gymnasiet med 15 procent till 230 elever vid antagningen höstterminen 2014.

Enligt Skolinspektionen fungerar skolan bra och enkäter bland såväl elever som lärare visar resultat över snittet.

– Skolan har gått från bra till bättre, tycker Mathias Bjerkliden, som går i årskurs tre på teknikprogrammet.