Det råder brist på organ. 775 personer i Sverige står just nu i kö för att få ett organ transplanterat, en del av dem kommer att dö medan de väntar.

Men om forskare vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg lyckas med sin forskning kommer det inte att råda organbrist i framtiden. De ligger långt framme i den internationella forskarvärlden vad gäller att odla fram organ.

– Om tio år tror jag att vi kan odla komplicerad organ som till exempel njurar, säger Suchitra Holgersson som är professor i transplantationsbiologi på Sahlgrenska sjukhuset.

Just njurar är det organ som överlägset flest väntar på.

Hittills har Suchitra Holgersson och hennes kolleger gjort fyra operationer med odlade organ: tre barn har fått odlade blodkärl inopererade och en vuxen en odlad luftstrupe. Blodkärlen och luftstrupen kom från avlidna personer, men hade inte kunnat användas för transplantation utan odling.

Metoden går till så att organen behandlas med kemikalier som tar bort alla celler, men lämnar vävnaden kvar. Sedan tas stamceller från patienten och odlas tillsammans med organet i en bioreaktor som liknar kroppens miljö. I vävnaden hos ett organ finns alla signaler som behövs för att celler ska mogna och föröka sig.

Det forskarna vid Sahlgrenska nu gör är att med samma metod försöka odla fram organ som tagits från grisar, vars organ är mycket lika människors. I laboratoriet forskar man just nu på hjärtan, lungor, bukspottskörtlar, njurar, blodkärl och strupar. Lyckas man kommer det att finnas i princip obegränsad tillgång till organ.

Men det finns många komplicerade steg att ta innan man är där.

– Det svåraste är att få stamcellerna att sätta sig i vävnaden och börja fungera som ett funktionellt organ. Vi tar ju stamceller från sjuka individer och hos en sjuk patient får man ofta bara små mängder, säger Suchitra Holgersson.

Även om Suchitra Holgersson är hoppfull om att forskningen inom en snar framtid löser organbristen är andra skeptiska. Lars Bäckman, som är sektionschef på transplantationssektionen på Akademiska sjukhuset kallar forskningen utopisk.

– Att bygga konstgjorda organ är väldigt komplicerat och vi som inte håller på med fysio engineering, som det kallas, brukar vara betydligt mer skeptiska än de som sysslar med det. Men det är väldigt bra att det finns entusiaster, säger han.

Och visst kan det i vissa fall gå, tror han.

– Det organ som är lättast att göra något åt är faktiskt hjärtat, det kanske skulle gå inom tio år.

Själv sätter Lars Bäckman sitt hopp till att sjukvården organiseras bättre så att organ från avlidna doneras i högre grad än i dag. Själva donationsviljan är det nämligen inget fel på: Sverige har högst donationsvilja i hela EU – men trots det en relativt låg andel genomförda transplantationer.

De medicinska framstegen inom transplantation har gått fram mycket sedan 1980-talet. Tack vare nya bättre mediciner är avstötning av det nya organet mycket mer ovanligt i dag än för några årtionden sedan. Nya läkemedel gör också att vävnadstyp inte längre spelar samma roll som tidigare, vilket innebär att donatorn inte behöver vara släkt med mottagaren.

I dag transplanteras dessutom betydligt äldre personer än för tio femton år sedan.

– Dels är det olagligt med åldersgränser, vilket det inte var tidigare. Men sedan har också vården av njur- och lungsjuka blivit mycket bättre.

Lars Bäckman tror på fortsatta medicinska framsteg.

– Bland annat lär det komma effektivare avstötningsmediciner som har färre biverkningar än dagens.