I februari samlade Statsvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet ett 60-tal personer för tre dagars diskussioner kring tiggeri. Det hela ingår i ett projekt om hur människor genom medborgardialoger tillsammans kan tränga in i komplexa frågeställningar och prata ihop sig om hur problemen ska hanteras.

De förslag till lösningar på tiggerifrågorna som arbetades fram vid medborgardialogen kommer under torsdagen att överlämnas till Uppsalapolitikerna.

Deltagarna hade handplockats utifrån sina åsikter om tiggeri, så att såväl de med en restriktiv som de med en mer tillåtande syn skulle vara representerade. Under dialogdagarna, som hölls i Uppsala, fick de möta både politiker och experter och höra deras syn på ämnet.

Vad kom då gruppen fram till?

Ett förslag som enhälligt antogs av gruppen är att kommunen bör ordna en plats där tiggarna får ställa upp sina husvagnar. Det ska vara personal på plats och förbjudet att skräpa ner.

Här är några av de argument för och emot en uppställningsplats som utkristalliserades under medborgardialogen.

Argument för: Att en uppställningsplats ger tiggarna drägligare livsvillkor. Att det minskar nedskräpningen. Att det är billigare än ständiga avhysningar.

Mot: Att det lockar hit fler tiggare vilket får många att fastna i tiggeri i stället för att söka jobb.

Bland de förslag som bara en minoritet anslöt sig till fanns förbud mot tiggeri. De som argumenterade för lyfte fram att ett förbud skulle sända en tydlig signal om att människor inte ska livnära sig på att tigga. Förbud skulle även kunna minska kopplingen mellan tiggeri och kriminalitet.

Ilona Szatmari Waldau (V), ansvarigt kommunalråd i Uppsala för frågor om EU-migranter, ser positivt på medborgardialoger.

– Jag har hört att många av deltagarna blev mer välvilligt inställda till tiggare när de satte sig in i frågan. Får man mer information blir det mer nyanserat, det kan annars vara lätt att fastna i åsikter som ”kör hem tiggarna” eller ”gör allt för dem”.

Att deltagarna fördjupade sig i problematiken kanske är en förklaring till att endast en minoritet föreslog ett tiggeriförbud när diskussionerna var till ända. Det går nämligen på tvärs med en färsk Sifoundersökning där 50 procent svarade att de vill förbjuda tiggeri.

Själv tycker Ilona Szatmari Waldau att det ska vara tillåtet att tigga medan hon med tiden blivit mer skeptisk till uppställningsplatser åt tiggare.

– Orsaken är all den nedskräpning som blir, säger hon.

Kommunalrådet Mohamad Hassan (L) tycker att politikerna kan ha nytta av medborgardialoger.

– Då görs ett urval av deltagare så att människor med olika syn på ärendet kommer till tals. Som politiker möter man annars ofta de som skriker högst i en fråga och då kan det vara lätt hänt att man som politiker tar ställning utifrån deras åsikter.

Ett av spörsmålen under medborgardialogen var vilka problem tiggeriet orsakar. En myndighet som har en del kontakter med tiggande EU-migranter är polisen.

– Det förekommer ibland snatterier och tillgreppsbrott och det är även en del våldsbrott mellan personer i gruppen men jag kan inte påstå att de här personerna är mer brottsaktiva än andra, säger lokalpolisområdeschef Jale Poljarevius.

– De är även utsatta för brott som att ha blivit beskjutna och fått sina husvagnar uppeldade.

Jasmina Merdan är föreståndare vid Crossroads, ett dagcenter för EU-migranter som drivs av Uppsala stadsmission. Hon tycker det är viktigt att samhället ger hjälp åt tiggarna men samtidigt ställer krav på dem som får långvariga insatser i form av till exempel mat och övernattning.

– Kraven kan handla om att delta i språkundervisning eller söka jobb. Vi har erbjudit undervisning i svenska men få har kommit, de har i stället velat använda tiden till att tigga, berättar Jasmina Merdan.