I november 2013 köpte Elisabeth och Lars Norman Salnecke slott utanför Örsundsbro. De var trötta på Stockholmslivet och letade herrgård med mycket jaktmark och skog. Vad de i stället fann var ett slott.

– Vi gick in i hallen och det första vi såg var ett par stövlar till en rustning. Då sa Lars: ”här ska vi bo!”, säger Elisabeth Norman.

Innan de flyttade in såg de om den gamla serien Selambs från 90-talet, som just nu visas igen på Svt 1. Den utspelar sig på Salnecke och handlar om fem syskon som växer upp på en förfallen herrgård.

– Det är en riktigt bra serie. Jag rekommenderar den. Vi är helt fast, säger Lars Norman.

Paret flyttade in i slottet för ett år sedan. Då såg slottet inte alls ut som det gör i dag. Entréplanet var renoverat på 60-talsvis, och de andra våningarna hade stått obebodda utan uppvärmning sedan 80-talet.

– Vi släpade in en madrass i ett av de historiska rummen på andra våningen. Sedan blev det räkor och champagne, säger makarna Norman.

De vill skapa liv runt slottet. Själva slottet ska de och dottern Kristina bo i, men de planerar att hålla visningar för allmänheten. Bredvid huvudbyggnaden finns en flygel som ska bli två lägen-heter. Vid vägen står en stuga som också ska rustas upp, och nere vid ån ligger en sommarstuga. Alla dessa fastig-heter ska hyras ut. Paret skulle gärna vilja att de som flyttar in vill engagera sig i något arbete runt slottet. Kanske en trädgårdsmästare som vill odla grönsaker i det stora växthuset till försäljning? Kanske vill någon starta en ridskola och ta hit hästar i slottets stall? Paret har redan pratat med en intressent som vill starta en gårdsbutik i ladan närmast vägen.

– Ett sånt här ställe behöver liv, säger Elisabeth.

– Vi kan inte skrota runt och spöka här själva, skämtar Lars.

Under året som gått har det varit fullt med folk i och runt slottet. Elektriker, murare, timrare, målare, sömmare, antikvarier och snickare är bara några exempel. Paret Norman styr arbetet och står för kostnaderna. En del bidrag har också med-givits och i dessa fall handlar det om delar av en så kallad ”antikvarisk merkostnad”. I paret Normans fall har det till exempel varit den extra kostnad som tillkom när de satte in riktiga furubalkar på vinden i stället för moderna balkar av stål.

Salnecke slott är ett statligt byggnadsminne, vilket är det starkaste kulturhistoriska skyddet som en byggnad kan ha – en q-märkning deluxe. Det är samma slags skydd som Domkyrkan och Slottet har. Paret kan inte renovera hur som helst. Länsstyrelsen måste besluta om de flesta ändringarna, vilket kan ta upp till flera månader.

– Vi skriver tillstånd halva dygnet. Vi hade trott att länsstyrelsen skulle bidra med kunskap och hjälp, men nu har vi fått klart för oss att de bara kontrollerar vårt arbete, säger Lars Norman.

– I bland får vi nog och säger: ”nu måste vi ha krismöte! Varför är ni inte glada för det vi gör? Ni är bara negativa!” skämtar Elisabeth Norman och fortsätter:

– Samtidigt förstår vi att länsstyrelsen måste ha koll. Det kunde ju ha varit vem som helst som köpt slottet. De har tur att det är just vi. Vi är inte två glada amatörer. Vi är proffs. Både jag och Lars har en lång erfarenhet i fastighetsbranschen. Jag har byggt om flera gamla kulturhus till hotell och bostadsrätter, och Lars har jobbat med Östermalmshallen och Stockholms Centralstation. Jag kan inte tänka mig att slottet kunde hamnat i bättre händer.

Elisabeth Norman är aktiv i flera styrelser, men kan ofta stanna hemma på slottet och styra arbetet. Lars Norman åker till Stockholm och jobbar flera dagar i veckan. När han kommer hem ägnar han sina kvällar åt renoveringen. Han letar han upp Elisabeth, kastar av sig kavajen, och sätter i gång. Middagen blir ofta sen, sedan fortsätter arbetet ett par timmar till.

Det första de gjorde var att isolera slottet på olika sätt. Bland annat monterades glasväggar och en dörr innanför träporten.

– Gamla 1600-talsportar är inte så täta, säger Elisabeth.

Hon stänger porten och en stor glipa släpper in dagsljus i hallen.

Installationen av bergvärmen är precis klar, och rörmokarna går från rum till rum och drar igång elementen. Paret beräknar att renoveringen av huvudbyggnaden kommer att vara klar om två år.

– Vart man än tittar ser man jobb. Men varje dag är en skönhetsupplevelse. Vi njuter av allt det historiska och vackra, säger Elisabeth Norman.

– Det bästa av allt är att göra allt det här med den man älskar, säger Lars Norman.