Många tänker kanske först på Ångströmslaboratoriet som ligger vid Polacksbacken, medan andra minns längdenheten. I konkurrens med andra berömdheter som Carl von Linné och Anders Celsius kan det vara lätt att glömma bort Anders Ångströms gärning, prästsonen som föddes 13 augusti 1814 i Lödge bruk i Medelpad.

– Frågar du de som jobbar på Ångströms är det nog många som vet ganska lite om vad han egentligen gjorde, säger Eric Stempels, astronom vid Ångströmslaboratoriet, som är en av de som samordnar 200-årsfirandet.

Anders Ångströms arbete beskrivs som banbrytande. Med den så kallade spektralanlaysen lade han bland annat en av grunderna för att studera solen.

Artikelbild

Under onsdagens högtidsceremoni fick de runt 80 personer som var på plats veta mer om personen.

I ett minnestal berättade prorektor Anders Malmberg att Anders Ångström kom till Uppsala 1833 där han senare blev professor i fysik. Anders Malmberg drog kopplingar mellan Ångströms födelsedag och hans arbete för ett vetenskapligt samförstånd.

Ångström föddes nämligen dagen innan freden i Kiel, vilket följts av 200 år utan att Sverige befunnit sig i krig. Passande nog var Anders Ångström av åsikten att vetenskapen är till för att skapa en bättre värld, förklarade Anders Malmberg.

Norrlands nations förstekurator Anna Jonsäll tog vid och berättade om den engagerade nationsmedlemmen. År 1839 utsågs Anders Ångström till andrekurator vid nationen, och bara några år senare, 30 år ung, blev han vald till hedersmedlem.

Artikelbild

På plats var även Jeanna Eklund, som tillsammans med döttrarna Olga och Elsa Öhrn hade tagit sig från Stockholm till Uppsala för att närvara på ceremonin för den som är hennes mormors farfar.

– Mamma, som hette Ångström i efternamn, pratade en del om honom. Men jag har ändå inte riktigt koll på vad han gjorde. Till skillnad från honom är jag humanist. Men jag hoppas det finns någon här i dag som kan förklara mer, säger Jeanna Eklund.

Hon blev mäkta förvånad, men också stolt, när hon tidigare på morgonen surfade in på Googles startsida och såg att den så kallade doodle-illustrationen föreställde hennes släkting.
Inte heller Matti Eklund hade missat hyllningen. Han själv har följt sin mormors farfars fars fotspår, så till vida att han forskar vid Uppsala universitet.
I sitt eget arbete har han dessvärre inte fått tillfälle att använda sig av sin släktings teorier.
– Jag är professor i teoretisk filosofi så vi rör oss i helt olika områden. Men jag har kämpat med att förstå vad han har gjort, säger Matti Eklund roat.