I december i fjol började det strömma in anmälningar från villaägare i Uppsalatrakten som drabbats av inbrott. Tillvägagångssättet var oftast likartat: gärningsmännen hade anlänt dagtid, krossat ett fönster och gått in. Men polisen hade inga misstänkta och kunde bara säkra spåren efter tjuvarna.

Det handlade om en liga med sju rumänska män mellan 21 och 47 år. De bodde på Fyrishovs camping och Sunnersta herrgård i Uppsala men åkte runt även i Stockholmstrakten.

Den enda av de drabbade villaägarna som mötte någon ur ligan var en man i Upplands Väsby. När han kom hem den 11 december for plötsligt en person upp ur källaren och slog till honom i ansiktet med knytnäven för att sedan snabbt ta sig ur huset.

Inbrotten fortsatte och under en enda dag, den 18 december, bröt sig ligan in i inte mindre än sex villor i Knivsta och Uppsala där de stal bland annat elektronik, smycken och pengar. Men det blev också kulmen på deras stöldturné.

På förmiddagen nästa dag tar sig några i gruppen till Knivsta. De knackar på vid en villa på Citronvägen. Ägaren öppnar men blir misstänksam eftersom det varit inbrott i området.

När rumänerna efter ett kort samtal ger sig av kontaktar han sin son som är polis och bor i närheten. När sonen går till sin far ser han att det pågår ett inbrott i en annan villa på Citronvägen och de två tjuvarna grips på bar gärning.

Polisen får fram identiteten på tjuvarna och registersökningar visar att en av dem under föregående natt blivit stoppad i en Audi.

Alla radiobilar uppmanas att söka efter Audin som stoppas nära Gnistarondellen. I fordonet sitter fem rumänska män och i bilen hittas bland annat 14 datorer, 21 klockor, 9 kameror och 180 smycken.

Polisen hade tur. I efterhand kom det fram att inbrottet i Knivsta sannolikt var tänkt som ligans sista, därefter skulle männen återvända till Rumänien och brotten hade då troligen aldrig klarats upp.

Ett enormt spårningsarbete drogs igång. Skospår, blodspår, gps-angivelser samt erkännanden från några av männen gjorde att härvan kunde nystas upp. För att fastslå vem som kunde bindas till vilket inbrott tömdes mobiltelefoner där det framgick när de olika tjuvarna befunnit sig på de olika brottsplatserna.

Men en hel del av de föremål villaägarna anmält som stulna gick inte att hitta. Uppgifter i en mobil visade dock att en av männen hade lämnat Sverige den 16 december och polisens teori var att han kört stöldgodset till Rumänien.

Snart kom ett besked från polisen i Tyskland att den mannen stoppats den 17 december med en mängd guldföremål i bilen.

Åtalet mot de sju männen omfattade runt 650 stulna föremål och i juni dömdes de till fängelse i mellan ett och 2,5 år vardera samt utvisning.

Åklagaren Michael Ehrencrona säger att polisens sätt att arbeta med bostadsinbrott kraftigt underlättade hans arbete.

– Uppsalapolisen ser till att alltid säkra tekniska spår som fingeravtryck, dna, verktygsspår, skospår med mera. Det gör polisen inte regelmässigt på andra håll i landet. Att polisen i Uppsala använder de här metoderna gör att de ligger i topp i Sverige när det gäller att klara upp bostadsinbrott.

Enligt Michael Ehrencrona var den tekniska bevisningen avgörande för att en stor del av inbrotten i utredningen kunde lösas.

– Om andra polismyndigheter där vi vet att ligan befunnit sig hade arbetat med regelmässiga brottsplatsundersökningar så skulle vi möjligen ha kunnat klara upp ännu fler inbrott, säger han.