Instagrammålet i Göteborg var grundmodell för ett exempel på hur nätkränkningar kan uppstå och vilka personer som är inblandade när tre sjätteklasser i Gränbyskolan ägnade en fredagslektion åt FN:s barnkonvention och därefter diskuterade skuldfrågor.

Initiativet till lektionerna togs av en grupp juridikstundenter från Uppsala universitet. Studenterna är medlemmar i Street Law Academy, ett projekt som startades av Internationella Juristkommissionens svenska avdelning i början av 2014. Street Law Academy uppstod på 1970-talet i USA.

– Uppgiften är att stärka rättsstaten genom att utbilda rättssvaga grupper. Lektionerna på Gränbyskolan utgår från FN:s barnkonvention, och vi har särskilt riktat in oss på rätten att inte bli kränkt, berättar Karin Henriksson, som tillsammans med kollegorna Zozan Cemal, Mathilde Holmer och Rahima Ortac höll lektionerna.

Artikelbild

| Gränbyskolans nytillkomna maskot, en surikat ännu utan namn, fick hissa FN-flaggan på fredagen.

I exemplet som eleverna fick diskutera i grupper skulle ansvaret för att nätkränkningen liknande den i Göteborg kunde ske rangordnas. Var det flickan som lade upp Instagramkontot men inte hade koll på det, var det flickan som var utstött och ville hämnas med den kränkande bilden, pojken som själv var åsidosatt i klassen men hade tillgång till lösenordet till kontot och lade upp bilden, eller kanske en pojke med ledande position i gruppen som uppmuntrade utläggningen? Ett annat alternativ var läraren, hade hen störst ansvar som inte ingripit när stämningen i klassen var dålig, och den kränkta flickan sökte hjälp?

I en av klasserna var det kontoinnehavaren och flickan som ville hämnas som ansågs ha störst ansvar, följda av läraren. I en annan var det i stället pojken med tillgång till lösenord och flickan som ville hämnas som sågs som mest ansvariga.

– Diskussionerna i grupperna är bra, och det är intressant att de kommer till olika resultat.

Meningen är att eleverna ska få tillfälle att diskutera olika alternativa möjligheter inte bara att fördela ansvar, utan också att tänka igenom vilka andra möjligheter att agera som finns innan en nätkränkning som i Instagrammålet, sade Karin Henriksson.

Artikelbild

| "Vi har talat om att alla människor är lika mycket värda" berättade Ahmet Fidan, Samuel Fahlgren och Lucas Karlsson i klass 6D.

Att kränkningar och mobbning förekommer inte bara på nätet utan också på skolgården diskuterades också. Ahmet Fidan i 6D och hans kamrater var redan före fredagens lektion klar över vad elever ska göra om de ser att någon behandlas illa:

– Det händer inte så ofta här, men om det händer berättarr vi för rektor, eller för någon av lärarna, sade Ahmet Fidan.

Artikelbild

| Rahima Ortac är projektledare för Street Law Academy i Uppsala.

För Karin Henriksson och hennes kollegor hade lektionerna ett dubbelt syfte:

- Det är inte bara för elevernas skulle vi är här. Det är bra också för oss att inte bara hänga med näsan i böcker och läsa om barnkonventionen och mänskliga rättigheter. Vi kommer ut och träffar dem som FN-konventionerna är avsedda att skydda också, sade Karin Henriksson.