60 procent av 750 tillfrågade kommuninvånare föredrar en utbyggnad på bredden i nya stadsdelar. 21 procent vill att Uppsala i stället ska växa på höjden, med påbyggnad av befintliga fastigheter eller nya höghus.

Höjderna på nya hus är för närvarande en av de hetaste frågorna i Uppsalas stadsbyggnad. De senaste tio åren har nybyggda hus i staden blivit i snitt en eller ett par våningar högre. Flera tiovåningshus eller högre är under byggnad. På byggföretagens skissbord finns nu förslag på bland annat 20-våningshus vid Gottsunda centrum och 11-våningshus på Kvarntorget.

Kritikerna befarar att Uppsalas förhållandevis låga byggnadsskala, särskilt i innerstaden, är på väg att övertas av höghus som gör att fria siktlinjer och den klassiska Uppsalasiluetten försvinner. Förespråkarna pekar på bostadsbehovet och den begränsade marktillgången som goda skäl för en utbyggnad uppåt. Byggnadsnämndens ordförande Liv Hahne (M) är förvånad över resultatet av UNT:s undersökning. Det väcker frågan om ett trendbrott är på väg i synen på byggandet, anser hon:
– Det verkar som om politiker och allmänhet inte går riktigt i takt, men vi vet att önskemål om boendet svänger över tid. Man kan spekulera över om det nu går mot en större efterfrågan på gröna och öppna ytor. Samtidigt ska man ha klart för sig att ju mer staden sprids ut på bredden, desto längre transporter får människor.

Artikelbild

| STOCKHOLM 20090914 Alliansens partiledare fr.v Göran Hägglund ( KD ) Jan Björklund ( FP ) Maud Olofsson ( C ) och Fredrik Reinfeldt ( M ) deltog under tisdagskvällen i tv4:s utfrågning. Foto: Claudio Bresciani / SCANPIX / Kod 10090

Monica Östman (S), vice ordförande i byggnadsnämnden, anser att resultatet visar att Uppsalaborna vill ha en ”mänsklig skala” på byggandet:
– Man kan ha höga hus där de betyder något, men inte bara för sakens egen skull. I Eriksberg finns flera ganska höga hus och på Ritargatan har vi tiovåningshus redan i dag. Samtidigt är det viktigt att värna grönstrukturen när man bygger på bredden.

UNT:s undersökning visar att kvinnor stöder en utbyggnad på bredden i högre grad än män. 65 procent av kvinnorna väljer en utbyggnad på marken, mot 54 procent av männen. Det största stödet för att bygga på höjden finns bland studenter och yngre (18–34 år), men även i dessa grupper vill majoriteten bygga på bredden. Frågan om hushöjder är bara måttligt partiskiljande. Personer som sympatiserar med de rödgröna gillar en utbredning på marken något mer än borgerliga väljare (65 procent av rödgröna väljare föredrar en utbyggnad på bredden mot 60 procent bland borgerliga). Miljöpartister och vänsterpartister är mest skeptiska till höghus, bara cirka 14 procent av dem vill bygga på höjden.

Det starkaste stödet för högre hus finns bland socialdemokrater. 24 procent av s-väljarna vill att Uppsala ska bygga uppåt.

En annan slutsats av undersökningen är att byggfrågorna engagerar Uppsalaborna. Hela 94 procent av de svarande har tagit ställning i frågan. 13 procent har lämnat ett annat svar än de två alternativen. Det kan exempelvis vara personer som inte vill att Uppsala ska växa mer, utan är nöjda med dagens storlek, eller som vill se en tillväxt både på höjden och på bredden. Bara 6 procent har inte velat eller kunnat svara på frågan.

Den senaste debatten om hushöjder i Uppsala tog fart i samband med byggandet av Polishuset med tio våningar vid Bärbyleden–Svartbäcksgatan, som invigdes för sex år sedan. Men höga hus har orsakat starka känslor långt tidigare. För 100 år sedan lades sista byggstenen på det bostadshus på S:t Olofsgatan som blev högre än närmaste grannen, universitetshuset. Protesterna blev så starka att namnet Skandalhuset lever kvar än i dag.

Fotnot:
Novus opinion har frågat invånare i Uppsala kommun om Uppsala ska växa på höjden, med extra våningar på befintliga hus och nya höghus i existerande stadsdelar, eller på bredden, genom att helt nya stadsdelar byggs. Av de 750 som svarade var 386 kvinnor och 364 män. Telefonintervjuerna genomfördes mellan 16–29 augusti. 750 svarade i undersökning