Skolans betydelse för Uppsala understryks i en debattartikel på nyårsafton från företrädare för den rödgröna kommunledningen. ”Skolan spelar en avgörande roll”, framhåller de rödgröna och det är bara att instämma.
LÄS MER: Marlene Burwick , Maria Gardfjell och Ilona Szatmari Waldau – Vi lyfter Uppsala
Uppsala har i synnerlig grad behov av några framgångsrika skolor med internationell inriktning, skolor av hög kvalitet som kan lyfta stadens attraktivitet för internationella forskare och deras familjer, och även hjälpa till att integrera de många barn i övrigt med utländsk bakgrund som kommit till Uppsala.
Internationella Engelska Skolan är, törs jag säga som rektor, den ledande grundskolan av denna karaktär i Uppsala. Hälften av undervisningen sker på engelska, med lärare och personal som rekryterats till Uppsala från Kanada, USA, England, Australien och Nya Zeeland med flera länder. De har i sin bakgrund ofta en mycket bra lärarutbildning där det råder hög konkurrens om platserna. Särskilt gäller det i ämnen som matematik och naturvetenskap, där det råder brist på kvalificerade svenska lärare.
Med sin inriktning på disciplin, struktur och studiero möter Engelska Skolan också ett annat starkt önskemål från både infödda och invandrade föräldrar, nämligen att få en skola där det råder lugn och arbetsinriktning, så att lärare kan undervisa och elever lära.
Internationella Engelska Skolan ligger alldeles intill Ultuna och SLU:s campus och stärker Uppsala som universitetsstad, något som rimligen varje kommunledning måste vara intresserad av. Mot den bakgrunden blev vi bestörta när vi i december fick besked från kommunen om att man från årsskiftet inför ett nytt system för fördelning av en del av skolpengen, som verkar systematiskt konstruerat för att slå extra hårt mot just Internationella Engelska Skolan. De tre rödgröna kommunalråden menar i sin nyårsartikel att man ”skapat en mer rättvis fördelning av medlen till skolorna”. Det tål sannerligen att ifrågasättas.
I det nya systemet för ”strukturtillägg” till skolor har man helt tagit bort faktorn ”utländsk bakgrund” hos eleverna. I fråga om faktorn ”föräldrarnas utbildningsbakgrund” har man lagt till en särskild nivå för ”forskarutbildade”. Med särskilt dessa båda förändringar lyckas man pressa statistiken för Internationella Engelska Skolan så att vi precis hamnar under den nivå som ger rätt till strukturtillägg. Följden är att skolan på ett bräde berövas 7 000 kronor per elev i skolpeng, totalt cirka fem miljoner kronor på årsbasis. Det motsvarar cirka tio lärartjänster.
Två saker finns att säga om detta.
Den ena är att systemet som sådant är tvivelaktigt. Oss veterligen har ingen annan kommun helt tagit bort ”utländsk bakgrund” från den statistiska analysen av sammansättningen av skolors elevkår. Att i Uppsala, av alla kommuner, i realiteten ge straffpoäng för barn till forskare ter sig märkligt.
En separat individersättning finns för ”nyanlända”, men här sätts gränsen till tre år i stället för de fyra år som gäller i Skolverkets motsvarande system för bedömning av skolors socioekonomiska sammansättning. Systemet bär omisskännliga drag av manipulation och godtycke, där man använt tjänstemännen för att köra olika varianter i syfte att kunna välja en som berövar särskilt Internationella Engelska Skolan all strukturersättning. Man bör då veta att 29 procent av eleverna i Engelska Skolan har utländsk bakgrund, mot 18 procent för kommunens elever. Så endast genom att helt avveckla variabeln ”utländsk bakgrund” från beräkningen av strukturtillägg kunde man lyckas i den uppenbara föresatsen att särskilt skada vår skola, som med sina drygt 700 elever är den största i Uppsala för årskurserna 4-9 i grundskolan.
Den andra iakttagelsen är att det nya systemet, med dess delvis dramatiska effekter, införs utan några som helst övergångsregler.
I fråga om förskolan har man en övergångstid på ett år, just för att skolor ska få tid att anpassa sin ekonomi och planering. Icke så för grundskolan. Vi förväntas mitt i läsåret och vårt eget budgetår ta en smäll på fem miljoner kronor. Så hanterar inte en ansvarsfull kommun sina bästa skolor. Stora förändringar sker i bland. Men kommuner försöker då regelmässigt, som i Stockholm, att ge en övergångstid på ett par år samt även mildra effekten genom att samtidigt höja den grundläggande skolpengen. I Uppsala höjs den nu med endast 1,7 procent 2016, långt under senaste höjning av lärarlönerna, som ju är den dominerande kostnadsposten för en skola.
Ersättningssystemen är så komplicerade att en vanlig kommunmedborgare har svårt att genomskåda allmänna politiska uttalanden på området. Men våra föräldrar, liksom föräldrarna till de tusentals barn som står i kö för att komma in på Internationella Engelska Skolan under kommande år, har reagerat starkt när de fått klart för sig innebörden av vad de rödgröna beslutat.
Medborgarna i gemen i Uppsala har anledning uppmärksamma hur kommunledningen agerar i förhållande till vad Uppsala behöver som universitetsstad med behov av internationell attraktionskraft.
Mikael Östling, rektor för Internationella Engelska Skolan i Uppsala