Beslut kring omstridd fågel dröjer

Planen för hur skarvfrågan ska hanteras i Uppsala län dröjer till mitten av nästa år. Fram till dess är det skyddsjakt som gäller på fågeln.

Planen för hur skarvfrågan ska hanteras i Uppsala län dröjer till mitten av nästa år. Fram till dess är det skyddsjakt som gäller på fågeln.

Planen för hur skarvfrågan ska hanteras i Uppsala län dröjer till mitten av nästa år. Fram till dess är det skyddsjakt som gäller på fågeln.

Foto: Nina Leijonhufvud

Fiske2019-11-15 07:00

– Vi trodde att vi skulle kunna lägga den sista handen på förvaltningsplanen nu, men så blev det inte då det fanns lite olika uppfattningar om en del formuleringar i planen. Så vi räknar med att den blir klar i maj nästa år istället, säger Sebastian Olofsson, vilthandläggare på länsstyrelsen i Uppsala.

Under ett drygt år har länsstyrelsens viltförvaltningsdelegation arbetat med att ta fram en bred och långsiktig förvaltningsplan för skarven. I planen kommer det att redogöras för populationens storlek och utbredning, när och vilka åtgärder som är tillåtna för att begränsa artens storlek samt hur det juridiska läget ser ut.

I delegationen ingår tjänstemän från länsstyrelsen, politiker samt företrädare för jakt, turism, fiske, naturvård, friluftsliv, skogsnäringen och lantbruk.

I dag finns mellan 5 000 och 10 000 av den omstridda arten i Uppland. Både yrkes- och sportfiskare menar att den har stor negativ inverkan på fiskbestånden i Dalälven och Östersjön. Skarven är skyddad enligt ett EU-direktiv och det är bara efter beslut om skyddsjakt hos länsstyrelsen som den får skjutas. 

– Det är framförallt skyddsjaktsmöjligheten som gäller i dag och till den nya planen är färdig, säger Sebastian Olofsson.

Den fråga där uppfattningarna gick mest isär hos delegationens ledamöter var om det skulle införas zoner som skulle fredas från skarven.

– Sådana här zoner skulle kunna finnas i områden där det finns havsöringsbestånd. Det kan även lukta illa från skarvkolonier så ett förslag var att de inte skulle få finnas för nära bostadsbebyggelse, säger Sebastian Olofsson.

I delegationen ska man jobba vidare med frågan och titta på ett försök som gjorts i Danmark med fredade zoner.

– Vi vill få en uppfattning hur det fungerat och om vi kan utnyttja av erfarenheterna därifrån.

I arbetet har delegationen även tagit del av flera andra undersökningar, bland annat den som SLU och Älvkarleby sportfiske gjort när det gäller spårning av den lax och öring som vid utsättning i Dalälven märkts med pit-tags (chip med spårsändare).

– Alla vetenskapliga undersökningar som görs och kan komplettera bilden är viktiga. Men vi kommer även in lite på sälen och hägerns påverkan när det gäller predation liksom att övergödning och döda havsbottnar kan ha påverkan olika fiskarter, säger Sebastian Olofsson. 

Så här ser en pittag (chip) ut som man märker öring och lax med.
Så här ser en pittag (chip) ut som man märker öring och lax med.
Karta: Tierp
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!