Enligt Skolverket kommer skolor och förskolor de närmaste fem åren att behöva rekrytera totalt 77 000 lärare – lika många som det totala antalet lärare i den kommunala grundskolan i dag. Den kraftiga befolkningsökningen i Uppsala län gör behovet större här än på många andra håll. I dag finns cirka 6 000 lärare i länet, fram till 2021 behöver närmare 2 500 till anställas.

Problemet är bara att det inte på långa vägar kommer att finnas så många lärare att få tag på. Redan 2019 räknar regeringen med att det saknas 60 000 lärare.

– Lärarbristen kommer inte att lösa sig över tid, utan snarare tillta. Vi kommer att ha obehöriga lärare i skolan under lång tid framöver, säger Fredrik Svensson som är utredare på Universitetskanslersämbetet (UKÄ).

Under många år har nämligen för få utbildat sig till lärare. Något som i kombination med stora pensionsavgångar, många nyanlända barn och högre födelsetal lett fram till dagens situation. De senaste tio åren har 13 000 – 15 000 studenter påbörjat lärarutbildningen varje år. Enligt en utredning från UKÄ skulle de behöva vara närmare 24 000 för att täcka behovet. Men det vore varken rimligt eller önskvärt, enligt Fredrik Svensson:

– Då skulle en fjärdedel av alla som varje år går ut gymnasiet med grundläggande behörighet bli lärare. Det vore inte försvarbart, det är ju också brist på bland annat poliser, ingenjörer och sjuksköterskor. Lärarutbildningen är redan i dag den med överlägset flest studenter.

Så hur ska problemet kunna lösas?

– Jag tror att den enda vägen är att få in andra yrkesgrupper i skolan som kan hjälpa och avlasta lärarna. I dag får lärare göra lite allt möjligt, men lärarna är alldeles för få och kvalificerade för att exempelvis vara rastvakter. Man skulle aldrig låta läkare bädda sängar. Allt som inte är läraryrkets kärna – att undervisa och sätta betyg – behöver tas bort från lärarna.

Uppsala har som första kommun i Sverige nyligen infört mer undervisning som lönekriterium. Fackförbunden har varit starkt kritiska, eftersom man befarar att det tar knäcken på lärarna.

– Jag tycker att det är bra att kommunen tänker i nya banor, för det krävs om man ska få lärarna att räcka. Men det hänger som sagt på att andra uppgifter tas bort från lärarna, säger Fredrik Svensson.

Uppsala är också en av de kommuner som nu ser över möjligheten med fler lärarassistenter i skolorna. Ett pilotprojekt pågår. Det finns också kommuner som överväger att separera det tidskrävande mentorsuppdraget från lärarna.

Några av landets kommuner har i dag fler obehöriga lärare än behöriga. I Sverige i stort är andelen behöriga lärare detta läsår 71 procent. I Uppsala kommun är siffran 76 procent. För att vara behörig, och därmed kunna sätta betyg, krävs lärarexamen i de ämnen man undervisar i.

– Uppsala gynnas av att vara en större stad med lärarutbildning. De orter som kommer att få det allra svårast är små bruksorter som ligger långt från stora lärosäten, säger Fredrik Svensson.

Samtidigt finns många lärare som slutat. Enligt Statistiska centralbyrån jobbar 15 procent av alla lärarutbildade under 65 år med något utanför skolans värld. Det är 38 000 lärare. Drygt hälften av dem kan, enligt undersökningen, tänka sig att återvända till läraryrket om arbetsbelastningen blir rimligare, de får större inflytande över arbetssituationen och/eller att lönen blir högre.

Läs mer: Uppsalalärare vittnar om hårt pressade dagar

Läs mer: Fyra av tio lärare hinner inte med arbetsuppgifterna under arbetstid

Läs mer: Hård kritik mot krav på mer undervisning

Läs mer: "Vi är en kår som pressar oss hela tiden"