Svensk Kärnbränslehanterings (SKB) ansökan om att förvara kärnbränslet i långa kopparkapslar har tidigare mötts av hård kritik från flera remissinstanser. Bland annat från Kärnavfallsrådet som påtalat oklarheter kring kopparkapselns integritet och avsaknaden av en krypmodell som ska visa påverkan av olika belastningar. Rådet har också påpekat att ny forskning visar samband mellan gammastrålning och förhöjd kopparkorrosion, det vill säga att risken finns att kapseln kommer rosta sönder.
Även Naturskyddsföreningen och MKG, Miljörörelsens kärnavfallsgranskning, ser en betydande risk att slutförvaret börjar läcka inom tusen år. De har länge drivit på för att alternativet med djupa borrhål, flera kilometer under jord, ska utredas parallellt av SKB.
Läs mer: Tung kritik mot Forsmarkplaner
Men på onsdagen lämnade Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) sitt yttrande till mark- och miljödomstolen gällande SKB:s ansökan.
– Vi bedömer att SKB, för detta steg i prövningsprocessen, tillräckligt väl har visat att slutförvaret kan bli långsiktigt strålsäkert. Om regeringen ger tillstånd att sköta denna verksamhet kommer SKB att utveckla sina säkerhetsredovisningar ytterligare, säger Ansi Gerhardsson, chef för slutförvarsenheten vid Strålskyddsmyndigheten.
SSM står även bakom SKB:s beslut att lägga konceptet om djupa borrhål åt sidan då man anser att konceptet om kopparkapslar är mer utvecklad, även om inget av koncepten är helt färdiga.
– Vi får inte glömma bort att Sverige är bland de första i världen att granska en slutförvarsansökan. Det är mycket komplext och extremt långsiktigt. Det handlar om att ta fram ett koncept som ska vara säkert i 100 000 år. Under denna tid kommer vi antagligen få en ny istid, men det ska också finnas med i beräkningen, säger Ansi Gerhardsson.
Läs mer: SKB avvaktar med svar på kritik
Granskningen, som pågått i fem år och engagerat ett 80-tal personer plus externa konsulter, utgår från miljöbalken och kärntekniklagen.
SKB lämnade 2011 in en ansökan om slutförvar av det svenska kärnavfallet i Forsmark. I ansökan ingår också en anläggning i Oskarshamn för inkapsling av avfallet.
Högst 12 000 ton ska kapslas in i 6 000 kopparkapslar som, omgivna av bentonitlera, ska deponeras i borrade hål i tunnlar i urberget på cirka 500 meters djup. Om bygget startar 2019 som beräknat kan slutförvaret tas i drift 2027.