Hur kan UKK inte ha råd med klassisk musik?

Till skillnad från Stadsteatern har UKK skött ekonomin – men straffas för det, skriver Gunnar Birgegård med flera. 

UKK har gått den motsatta vägen jämfört med Stadsteatern. Genom drastiska anpassningar av verksamheten lyckades UKK under det gångna året hålla budget – och priset har vi kunnat se under våren. Den stora konsertsalen har bara vid sporadiska tillfällen använts till musik, skriver styrelsen för Musikens Hus Vänner.

UKK har gått den motsatta vägen jämfört med Stadsteatern. Genom drastiska anpassningar av verksamheten lyckades UKK under det gångna året hålla budget – och priset har vi kunnat se under våren. Den stora konsertsalen har bara vid sporadiska tillfällen använts till musik, skriver styrelsen för Musikens Hus Vänner.

Foto: Jonas Kihlander

Debatt2025-06-05 11:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

I UNT den 27 maj publicerades nyheten att Stadsteatern får ”politiskt stöd”, utlovat av Stefan Hanna, som är ordförande i Uppsala Stadshus AB, det kommunala bolag som äger både Stadsteatern och UKK. Stefan Hanna säger sig instämma i teaterchefens bedömning att teatern utan utökat stöd skulle tvingas till en oacceptabel nedskärning av produktionen av högklassig teater.

Läget har enligt Stadsteatern uppkommit genom en långvarig underfinansiering av verksamheten. Stadsteaterns lösning på underfinansieringen blev då inte att skära ned i produktionen utan att leverera framgångsrik teater för fulla segel med ett underskott på 37 miljoner som följd.

Det intressanta är då att se, att Uppsala Stadshus andra kulturinstitution, UKK, gått den motsatta vägen. Genom drastiska anpassningar av verksamheten lyckades UKK det gångna året hålla budget, och priset har vi kunnat se under våren. Musiken har fått stå tillbaka för mer inkomstbringande evenemang. Den stora konsertsalen har bara vid sporadiska tillfällen använts till musik. 

Den klassiska musiken har givits enbart av Musik i Uppland, regionens musikorgan och hyresgäster i huset, 5 konserter. UKK har själva inte ”råd” med klassisk musik, som ger ”för litet intäkter”. Ingen av de under förberedelserna för 2025 diskuterade eller planerade konserterna med klassisk musik har genomförts. B-salen, den andra konsertsalen, har likaledes bara haft ett fåtal konserter. D-salen med ståplatser har ibland utnyttjats.

Huvuddelen av utbudet från UKK:s sida har varit mer inkomstbringande evenemang, kongresser, humorprogram med mera och ett fåtal musikproduktioner, oftast av kategorin världsmusik i samarbete med en extern agent. Inget fel på världsmusik, men utbudet står långt ifrån ägaren Stadshus AB:s direktiv: 

”Bolaget (UKK) ska genom sin verksamhet vara en livfull mötesplats som genomsyras av en unik mix av musik, såväl dag som natt, och som med sin kvalitet med både bredd och spets attraherar och inspirerar till möten mellan människor i olika åldrar och med olika livsstilar – lokalt, nationellt och internationellt.” 

Vilket var det – det nutida utbudet eller ägardirektivets innehåll – som Uppsalaborna förväntade sig när musikens hus UKK äntligen kom till stånd 2007?

Vid UKK, Musikens Hus, har alltså redan skett det som Stefan Hanna som ordförande för ägaren Stadshus AB vill undvika för Stadsteaterns del, nämligen att underfinansiering leder till nedskärningar i den konstnärliga verksamheten. 

En drastisk hyreshöjning om fyra miljoner kronor genomförd av Stadshus AB ”kompenserades” med ett extra anslag under 2024. Anslaget täckte dock bara nödtorftigt själva hyreshöjningen, men inte de stora kostnadsökningar som per automatik drabbar UKK i form av ökade kostnader för personal och andra fasta kostnader. UKK:s kostnader utgörs till över 60 procent av dessa fasta kostnader.

Kommunstyrets plan är nu att minska den årliga budgetramen för UKK med cirka en miljon kronor per år, från ett redan underfinansierat läge. Varje minskning drabbar direkt det konstnärliga utbudet, eftersom de fasta kostnaderna är mycket svåra att rå på. Planen gör det också omöjligt att uppfylla direktivet från ägaren Stadshus AB. 

Problematiken för både Stadsteatern och UKK bottnar i synen på kulturens samhällsvärde. Detta värde har stark evidens i samhällsforskning och bejakas också ofta av politiker (som sedan underfinansierar), av näringslivet (som numera knappt bidrar alls) och av de allra flesta i allmänheten. Undantagen på den kulturella högerkanten behöver kanske inte diskuteras här.

Kommunstyret i Uppsala måste vakna upp. Tror man på att ett aktivt kulturliv är viktigt för samhället, eller nöjer man sig med att konserthuset huvudsakligen erbjuder ”självbärande” produktioner utan konstnärlig höjd eller musikalisk anknytning?

Det är naturligtvis mycket positivt att Stefan Hanna vill stödja Stadsteatern i dess prekära situation. Man får bara hoppas att han får övriga i kommunstyret med sig och att man vaknar upp inför att det som man räds på Stadsteatern redan till del har skett på UKK.

Musikens Hus Vänners styrelse:

Gunnar Birgegård, ordförande
Andreas Kreuger, sekreterare
Monica Alwinder, ledamot
Bodil Larsson Frånlund, ledamot
Katarina Reineck, ledamot
Monica Rilvén, ledamot
Lotta Wall, ledamot