Därför tillåter vi inte skyddsjakt på skarv i våra vatten

Skyddsjakten på skarv ska bedrivas där den verkligen behövs, skriver Sören Bergqvist och Thomas Bertilsson.

I dag har vi inga tydliga mönster som visar att fiskpopulationerna i Upplandsstiftelsens vatten är särskilt utsatta för predation av skarv och vi har inga kända skarvkolonier i våra områden, skriver Sören Bergqvist och Thomas Bertilsson i en replik.

I dag har vi inga tydliga mönster som visar att fiskpopulationerna i Upplandsstiftelsens vatten är särskilt utsatta för predation av skarv och vi har inga kända skarvkolonier i våra områden, skriver Sören Bergqvist och Thomas Bertilsson i en replik.

Foto: Niclas Sandberg

Replik2025-05-15 13:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

REPLIK

Vi vill bemöta Mattias Nygrens debattartikel “Varför motsätter sig Upplandsstiftelsen skyddsjakt på storskarv?” på UNT Debatt.

Vi kan inledningsvis slå fast att Upplandsstiftelsen inte motsätter sig skyddsjakt på skarv. Lokalt i länet kan höga tätheter av skarv absolut ha negativ påverkan på fiskpopulationer och skada yrkesfisket. Länsstyrelsens beslut om skyddsjakt på max 800 skarvar årligen i länet ger utrymme att bedriva jakten på platser där den verkligen behövs.

För att skyddsjakt ska ge störst effekt bör den sättas in där skarven bedöms göra störst skada. Som länsstyrelsen själva skriver på sin hemsida: “Skyddsjakt är en förebyggande åtgärd. Den utförs när det inte finns någon annan lämplig lösning. Skyddsjakt går ut på att ta bort enstaka individer som är särskilt besvärliga.”

Skyddsjakten på skarv har två specifika huvudsyften; att förhindra allvarlig skada på yrkesfiske och att skydda känsliga fiskbestånd. Skyddsjakten är ingen allmän jakt, utan ska bedrivas utifrån dessa två huvudsyften. Skarven är naturligt förekommande i vårt kustområde och dessutom en skyddad art.

Upplandsstiftelsen äger mark och vatten i flera av länets stora naturreservat vid kusten, bland annat Skaten-Rångsen, Kallriga, Björns Skärgård. Som förvaltare av dessa naturreservat arbetar vi med att värna och vårda naturen samt främja friluftslivet. En del av arbetet handlar om att ge känsliga kustfiskpopulationer goda möjligheter att växa och föröka sig. Därför bedrivs det inget yrkesfiske i våra vatten.

Vi har god koll på fågelpopulationerna i området och har många års data som visar hur populationerna av fiskarter varierar över tiden. Skarv äter definitivt fisk i våra vatten. Havsörn äter både fisk och skarv i våra vatten. Många fiskar äter andra fiskar i våra vatten. Men i dag har vi inga tydliga mönster som visar att fiskpopulationerna i Upplandsstiftelsens vatten är särskilt utsatta för predation av skarv och vi har inga kända skarvkolonier i våra områden.

Därför har Upplandsstiftelsen beslutat att inte tillåta skyddsjakt på skarv i våra vatten under 2025.

Under tiden fortsätter vi att följa upp våra fiskpopulationer och kommer göra en förstärkt inventering av skarv i år. Vi har kommunicerat vårt ställningstagande med representanter för länets skarvjägare och ser fram emot en konstruktiv dialog inför skyddsjaktssäsongen 2026. Även Mattias Nygren har tidigare (30/4) fått vår motivering som svar på hans brev till oss i sociala medier.