Insändare Kommentar till Yvonne Johnssons svar till Nils Råmbin 7/11

Jag läste insändarsvaret och blev lite trött. Den innehåller naturligtvis inga sakfel. Ansökningsförfarandet är helt rätt beskrivet.

Men som anhörig till en gravt handikappad äldre man, undrar man i vilken värld Yvonne Johnsson lever.

Saken är den att det finns inga platser på vårdboendena i Uppsala. Det byggs inga nya boenden för personer med fysiska handikapp. Har man någon form av demenssjukdom har man förtur, men även då är det svårt att få ett särskilt boende.

Svaret jag fick då vi sökte ett boende var: Så länge han kan äta själv och påkalla uppmärksamhet (dvs larma) har han inte rätt till ett särskilt boende.

Man kan ha ett betydande omsorgsbehov trots att man kan äta själv!

Och var kommer anhörigperspektivet in? Det är synnerligen påfrestande att ta hand om en vårdbehövande anhörig. Forskning visar att den anhörige ofta dör före den handikappade.

Snälla Yvonne Johnsson, välkommen till verkligheten.