Om elitidrottare kan äta vegetariskt – då kan ungdomar det med

Felaktigt och vinklat om vegetarisk mat för idrottande ungdomar, det skriver forskarna Max Troell och Malin Jonell om Claes Littorins insändare i vilken han kritiserade vegetarisk mat.

Charlotte Kalla är en av de elitidrottare som ätit vegetarisk kost under ett fem år långt projekt arrangerat av Sveriges Olympiska Kommitté och WWF.

Charlotte Kalla är en av de elitidrottare som ätit vegetarisk kost under ett fem år långt projekt arrangerat av Sveriges Olympiska Kommitté och WWF.

Foto: Henrik Montgomery/TT

Insändare2025-04-30 06:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Det är glädjande att Claes Littorin (UNT 26/4) är engagerad i ungdomsidrott. Men i motsats till vad han hävdar finns det inga belägg för att köttkonsumtion är en förutsättning för att kunna prestera på elitnivå inom idrotten. Tvärtom visar både forskning och praktiska exempel att en välplanerad vegetarisk kost kan tillgodose idrottares näringsbehov – även på högsta nivå.

Det är tråkigt när frågor om dieter politiseras och åsikter ersätter evidensbaserade riktlinjer. Liksom man planerar sin träning får man planera sin kosthållning. Det är inte svårt – bara man har vissa baskunskaper om var näringen finns och vilka livsmedel som är särskilt viktiga. Livsmedelsverket tillhandahåller utmärkt information om vegetarisk kost både för vuxna och barn.

Ett uppmärksammat exempel är Sveriges Olympiska Kommitté och WWF:s projekt ”Vego i världsklass” där Svenska elitutövare deltog för att utmana myter om vegetarisk kost och fysisk prestation. Livsmedelsverket poängterar att det också finns hälsovinster med att äta mycket grönsaker, frukt, baljväxter och annan mat från växtriket. Minskad köttkonsumtion är samtidigt kopplad till lägre risk för högt blodtryck, hjärt- och kärlsjukdomar samt vissa cancerformer.

En annan viktig aspekt som helt saknas i Littorins inlägg är utelämnande av våra diets roll avseende klimatpåverkan, miljö och resursanvändande. Vårt matsystem står för omkring en tredjedel av de globala växthusgaserna och djurhushållning står för en stor del av dessa. Att minska konsumtionen av rött kött är därför inte bara en hälsofråga – det är en nödvändighet för att nå våra klimatmål.

Så sent som den 28 april presenterade Livsmedelsverket sin fördjupade konsekvensanalys där de står fast i sina kostråd: ät max 350 gram rött kött i veckan. Det handlar inte om ett totalt avståndstagande från kött, men för många innebär det en avsevärd minskning jämfört med dagens nivåer.

Att unga idrottare får korrekt och balanserad information om kostens betydelse är avgörande – både för deras prestation, hälsa och framtida livsvillkor på en planet med begränsade resurser.