Så ser friskolorna på den nya lagen

Vid halvårsskiftet skärps skollagen. Huvudregeln blir att alla elever ska ha tillgång till ett bemannat skolbibliotek på den egna skolan. För en liten friskola som Musiklådan är förutsättningarna annorlunda jämfört med den betydligt större Katarinaskolan.

Katarinaskolans rektor Jacobina Silén anser att skolan ligger bra till inför skärpningen av skollagens skrivningar av hur skolbiblioteken ska utformas.

Katarinaskolans rektor Jacobina Silén anser att skolan ligger bra till inför skärpningen av skollagens skrivningar av hur skolbiblioteken ska utformas.

Foto: Catrin Pihl

Bibliotek2025-06-27 05:00
  • Friskolor som Musiklådan och Katarinaskolan anpassar sig till den skärpta skollagen som kräver bemannade skolbibliotek. Musiklådan satsar på böcker och samarbete med Bibliotek Uppsala, medan Katarinaskolan bemannar med studenter och utvecklar digitala system.
  • Musiklådan, med 130 elever, fokuserar på läsfrämjande och har en biblioteksplan fram till 2030. Katarinaskolan, med 420 elever, avstår från samarbete med Bibliotek Uppsala på grund av kostnaden.
  • Lagändringen syftar till att stärka läsning och mediekompetens. Friskolorna möter utmaningar i att bemanna biblioteken, men arbetar aktivt för att uppfylla kraven och främja elevernas läsutveckling.

Den lilla friskolan Musiklådan på Flöjtvägen i Gottsunda har cirka 130 elever från förskoleklass upp till årskurs 6. Skolan drivs sedan drygt 30 år av en föräldraförening i nära samarbete med personalen.

– Under det senaste året har vi gjort vårt bästa för att leva upp till de nya kraven. Vi har formulerat en biblioteksplan som sträcker sig fram till 2030 och köpt in fler böcker tack vare det extra statsbidraget i fjol, säger Åsa Frödin, rektor på Musiklådan.

En annan uppgradering är att det rum som används för biblioteksverksamhet från och med nu enbart ska fungera som skolbibliotek. Tidigare har rummet också använts för modersmålsundervisning. Att ha ett renodlat bibliotek som står öppet hela skoldagen ska öka tillgängligheten, menar Åsa Frödin.

Åsa Frödin är rektor på friskolan Musiklådan i Gottsunda. Hon och den övriga personalen sköter skolbiblioteket gemensamt.
Åsa Frödin är rektor på friskolan Musiklådan i Gottsunda. Hon och den övriga personalen sköter skolbiblioteket gemensamt.
Så här ser Musiklådans kategorisering av skolbibliotekets böcker ut.
Så här ser Musiklådans kategorisering av skolbibliotekets böcker ut.
Musiklådans biblioteksrum har tre väggar med bokhyllor från golv till tak.
Musiklådans biblioteksrum har tre väggar med bokhyllor från golv till tak.

En tredje åtgärd som genomförts inför lagändringen är att böckerna ämnesindelats som på ett "riktigt bibliotek". Det ska göra det enklare för elever och lärare att hitta bland volymerna. Och det kan behövas inför läsåret 2025/26. Då ska temat för skolan vara "författare". 

– Det är en fördjupning vi gör för att slå ett slag för läsande och läsförståelse, säger Åsa Frödin.

Skolbiblioteket sköts av personalen gemensamt och så kommer det troligen att fortsätta under överskådlig tid.

– Skolan är för liten för att anställa en skolbibliotekarie, utan det blir vi som jobbar här som får hjälpas åt helt enkelt.

Musiklådan är en av de friskolor som tecknat avtal med Bibliotek Uppsala, vilket ger klasserna möjlighet att boka in besök på det närliggande Gottsundabiblioteket i första hand. Men det händer att klasser också åker in till Stadsbiblioteket. Det avtalet vill Musiklådan behålla även efter 1 juli.

Katarinaskolan på Nedre Slottsgatan har däremot valt att stå utanför samarbetsavtalet med Bibliotek Uppsala. Enligt rektor Jacobina Silén skulle det kosta skolan 63 000 kronor om året att låta de cirka 420 eleverna i årskurs 6–9 ta del av Stadsbibliotekets service och utbud.

– Det tycker vi är för dyrt, då skulle vi behöva dra ner på läromedel eller aktiviteter som kulturupplevelser för eleverna.

Katarinaskolans rektor Jacobina Silén anser att skolan ligger bra till inför skärpningen av skollagens skrivningar av hur skolbiblioteken ska utformas.
Katarinaskolans rektor Jacobina Silén anser att skolan ligger bra till inför skärpningen av skollagens skrivningar av hur skolbiblioteken ska utformas.

Enligt Jacobina Silén har Katarinaskolan höjt nivån på det egna skolbiblioteket. Det bemannas sedan några år av studenter på masterprogrammet i ABM (arkivvetenskap, biblioteks- och informationsvetenskap och musei- och kulturarvsvetenskap) på Uppsala universitet.

– Vi har en student på plats under några timmar i stort sett varje skoldag. Det fungerar mycket bra och har också möjliggjort att skolbiblioteket nu har ett digitalt utlåningssystem.

Hon utesluter inte att en examinerad skolbibliotekarie kan komma att anställas i framtiden, men tror att det kan bli svårt att hitta någon som nöjer sig med cirka 15 timmar i veckan.

Jacobina Silén håller som bäst på att utarbeta en skolbiblioteksplan, ett dokument som krävs efter skärpningen av skollagen. Det som återstår är att formulera hur skolan avser att "främja även medie- och informationskunnighet" och hur den delen ska implementeras.

– Däremot känner jag mig trygg med att vi uppnår lagens syfte när det gäller främjandet av läsning. Detsamma gäller för kravet på ett bemannat skolbibliotek i den egna skolan.

Fotnot: I en artikel tidigare i veckan rapporterade UNT om hur Uppsala kommun jobbar med den nya lagen när det gäller de kommunala skolorna.

Skollagen skärps 1 juli

Den nya lagtexten ska stärka elevernas rätt till bemannade skolbibliotek och gäller alla skolor och gymnasier.

Från 1 juli är huvudregeln att alla elever ska ha tillgång till ett bemannat skolbibliotek på den egna skolenheten. Skolbiblioteket ska utgöra en samlad, gemensam och ordnad verksamhet i en särskild lokal.

Bemanningen ska vara i sådan utsträckning att ändamålen med skolbibliotek uppnås, det vill säga främja elevernas läsande samt medie- och informationskunnighet. 

Enligt huvudregeln ska det finns utbildad personal, det vill säga en bibliotekarie med en examen i biblioteks- och informationsvetenskap eller annan relevant akademisk examen.

För att stötta skolorna skjuter regeringen till 216 miljoner kronor under andra halvåret i år och 432 miljoner kronor nästa år. Pengarna är dock inte öronmärkta för satsningar på skolbiblioteken. 

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!