Carolina Rediviva välkomnar alla och renoveringen har fått bred uppskattning. Bo Gustavsson har dock en avvikande mening i sin krönika i UNT (24/6) och tycker sig se forskaren åsidosatt. Men världen har förvandlats och de flesta forskare arbetar numera med bibliotekets resurser och tjänster på distans. Modern forskningsbiblioteksverksamhet är till sin huvuddel digital. Den forskare som behöver tillgång till de fysiska resurserna får dock detta i lika hög utsträckning som tidigare. De stora tysta läsesalarna är lika tillgängliga som någonsin, och efter återöppnandet används de mer än på 20 år. I maj – under terminen – var A-salen ofta fullsatt redan vid tiotiden.
En modern universitetsbiblioteksbyggnad har bredare uppgifter än tidigare. Studenter behöver ytor för både enskilda studier och arbete i grupp – detta är en arbetsmiljöfråga. Utåtriktad verksamhet och möten mellan människor skall vara möjliga. Äldre tryck och kulturarv skall kunna tillgängliggöras för forskaren i säkra former, och ett bibliotek av Carolinas kaliber skall visa upp sina historiska skatter för allmänheten. Ombyggnaden av Carolina Rediviva tillgodoser alla dessa behov. Saken blir inte sämre av att en av landets främsta arkitekter, Johan Celsing, svarat för arbetet. Funktionalitet och estetik samverkar.
För den som vill veta mer om hur jag ser på moderna forskningsbibliotek är min lilla bok ”Meningen med ett universitetsbibliotek” fritt nedladdningsbar från nätet. Den finns också på papper i den nyinredda butiken på ombyggda Carolina Rediviva.