– Så roligt! Carolina är verkligen en skattgömma, säger Lars Burman, överbibliotekarie, Carolina Rediviva.
Han befinner sig utomlands och har inte hunnit läsa gårdagens artikel i UNT som handlade om att forskaren Alva Dahl funnit fem okända brev skrivna av helgonet Elisabeth Hesselblad. Hon fann breven när hon letade i författaren Sven Stolpes brevsamling.
– Vi blir väldigt glada när forskare hittar nytt material här. Det är bland annat därför vi finns till. Att söka i samlingarna är ett detektivarbete. Och ibland snubblar man över något man inte förväntat sig, säger Maria Berggren, chef för kulturarvsavdelningen.
Att universitetsbiblioteket är en skattgömma råder inget tvivel om. I samlingana finns hundratusentals brev.
– Exakt hur många brev vi har kan jag inte svara på, säger Maria Berggren.
Läs mer: Helgonen kommer närmare
På kulturarvsavdelningen finns flera kataloger för brev. I den digitala katalogen där Elisabeth Hesselblads brev var registrerat finns sammanlagt 459 829 brev, av dem ingår drygt 8 000 i Sven Stolpes samling. Dessutom finns flera äldre papperskataloger som håller på att digitaliseras och så finns en massa brev som inte är katalogiserade.
Vad ska ni göra med breven nu?
– Vi kan inte lägga ut dem på webben på grund av upphovsrättslagen. De kommer att finnas i våra samlingar och kan sökas här. Vår personal hjälper gärna till, säger Maria Bergblad.
En som gärna skulle vilja få läsa breven är syster Ida Winqvist hos Birgittasystrarna på Djursholm. Ett kloster som grundandes av Elisabeth Hesselblad.
– Jo, de här breven vore spännande att se och det är alltid roligt när det kommer fram något nytt. Det som moder Elisabeth skriver är alltid speciellt för oss och den här gånger handlar det ju om Djursholm, säger syster Ida Winqvist, efter att ha läst artiklarna.
Bakgrunden till brevväxlingen mellan Elisabeth Hesselblad och Sven Stolpe var att han hade beskrivit Elisabeth Hesselblads ordensgren som "inga riktiga" birgittiner i en tidningsartikel på 1950-talet.
– Jag är inte förvånad över att han stack ut hakan, säger syster Ida, men en av de saker som kännetecknar Elisabeth Hesselgren var just hur väl hon kunde handskas med folk.
Även ärkebiskop Antje Jackelén uppskattar att helgonbreven kommit fram ur arkivens mörker.
– Det är ett intressant sammanträffande att någon fick upp ögonen för dessa brev just nu. De visar det självklara: också helgonförklarade människor har sin konkreta vardag som kräver hantering av konflikter och missförstånd. Och så säger breven något om förståelsen av kloster i den svenska katolicismen, säger hon.
Prefekt Jonas Holmstrand på teologiska institutionen, Uppsala universitet, är också intresserad av upptäckten.
– Det är klart att brev från en person som Elisabeth Hesselblad som spelade roll i det kulturella och religiösa livet kan vara av intresse för forskare. Men hur pass intressanta de är beror på innehållet, säger han.