Drama
Titel: Bird
Visas på: Fyrisbiografen, Filmstaden Luxe
I rollerna: Barry Keoghan, Franz Rogowski, Nykiya Adams
Regi: Andrea Arnold
Speltid: 119 min
Betyg: 4
En inre bild av en hemlighetsfull man på ett höghustak blev startpunkten för Andrea Arnolds arbete med filmen "Bird". Den brittiska regissören uppmärksammades tidigt för sina råa socialrealistiska skildringar "Red road" (2006) och "Fish tank" (2009). Under senare år har hon utforskat vitt skilda ämnen, först i roadmovien "American honey" (2016) om ett gäng amerikanska ungdomar på drift och därpå i dokumentären "Cow" (2021), om bondkossan Luma. Nu återvänder hon till sina hemtrakter i södra England och gläntar på dörren mellan verklighet och dröm. "Bird" är en djupt mänsklig skildring där magisk realism återspeglar vuxenblivandets nyanser i ett så kallat ”socialt utsatt område” i brittiska Kent.
Fåglarnas flykt mot himlen fascinerar den tolvåriga Bailey (amatörskådespelaren Nykiya Adams) som bor i ett ockuperat hus med sin unga och barnsliga pappa Bug (perfekt rollsatt Barry Koeghan). Bailey fångar världen med en mobilkamera och projicerar videor på de smutsiga väggarna i sitt provisoriska sovrum. Hon är en rastlös, känslig och introvert unge som ofta ger sig ut på nattliga promenader. Under en av dessa, vid gryningen, möter hon en mystisk figur, Bird, spelad av en glimrande Franz Rogowski. Han är i Kent för att hitta sina föräldrar och blir för Bailey en efterlängtad guide i den svårnavigerade tillvaron.
Andrea Arnold fokuserar denna gång på filmens fulländade form. En stark upplevelse för ögat och sinnena – årets hittills vackraste på bioduken – men innehållsmässigt nås inga nya höjder. Bevingade metaforer och livets skarpa kanter möts i en drömsk och brutalt poetisk dans ledd med finess av karaokefantasten Bug. Robbie Ryan står bakom det varmt analoga fotot – Andrea Arnolds parhäst sedan debutfilmen "Red road". Ljudspåret består av utsliten britpop, och ändå landar filmen aldrig i kitsch.
Andrea Arnolds rollfigurer är allt annat än okomplicerade människor, och deras socioekonomiska utsatthet kväver aldrig deras livskänsla. Frihet och hopp är lika närvarande som fattigdom och våld. Bortglömda nedklottrade byggarbetsplatser övergår sömlöst i vild natur. Magin är alltid inom räckhåll i Arnolds filmer.