Drama
Titel: The Penguin Lessons
Visas på: Filmstaden Luxe, Fyrisbiografen, NF Bio Gränby
I rollerna: Steve Coogan, Björn Gustafsson, David Herrero
Regi: Peter Cattaneo
Speltid: 110 min
Betyg: 4
Nyss kom den utmärkta filmen "I’m still here" som handlade om den militära revolutionen i Brasilien 1970. I "The penguin lessons" är det motsvarande i Argentina 1976. Regissör är Peter Cattaneo, kanske mest känd för "Allt eller inget" (1997) om ett gäng arbetslösa stålarbetare i England som startar en manlig stripteasegrupp för att hålla humöret uppe under en tuff period.
"The penguin lessons" bygger på läraren Tom Mitchells erfarenheter. Han spelas av brittiske Steve Coogan, känd inte minst för sina komiska roller. Tom kommer 1976 till Argentina som lärare på en exklusiv privatskola. Han är stukad av en tragedi som man sent i filmen får vetskap om. Han är cynisk och vill inte bli inblandad i den pågående turbulenta och brutala verklighet som pågår runt om honom.
På skolan blir han vän med en finsk lärare, spelad av Björn Gustafsson (den yngre). Tillsammans reser de till närbelägna Uruguay på semester. För att imponera på en kvinna där tar Tom hand om en oljeskadad pingvin. Ytterst motvilligt fortsätter han att ta hand om fågeln och smugglar med den hem.
Det finns en genre med berättelser om hur kontakten med djur förändrar en människa till det bättre. Så även här. Omsorgen om pingvinen gör till och med Toms arroganta överklasselever mer empatiska. Han själv engagerar sig motvilligt när dottern till skolans matmor blir fängslad och hamnar i tuffa omständigheter. Vi kan ju minnas ödet för svenska Dagmar Hagelin som "försvann" under de här åren av diktatur. De så kallade "galna mödrarna" som krävde svar om vart deras barn tagit vägen dyker upp även här.
Det är en tung bakgrundshistoria som Peter Cattaneo berättar. Den lättas dock upp av en mycket kvick och träffsäker dialog, fint skådespeleri och inte minst av pingvinen. Det är något visst med dessa fåglar som liknar frackklädda människor. Just denne lär lystra till namnet Juan Salvador.
Steve Coogan är också perfekt i rollen som Tom Mitchell. Hans självironiska spelstil lyfter filmen extra. Björn Gustafssons roll är liten men han gör den bra. Lägg till kvalitetsspelare som Jonathan Pryce, Vivian El Jaber och Micaela Breque i mindre men viktiga roller.