Bostäderna i sig skapar inte segregation

Gamla misstag kan bli som nya när Uppsala ska förtätas.

Ett nytt torg invid Gottsunda centrum och fler bostäder finns i de nya förslaget för stadsdelen.

Ett nytt torg invid Gottsunda centrum och fler bostäder finns i de nya förslaget för stadsdelen.

Foto: Adam Wrafter

Ledare2025-05-28 07:00
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.

När en stad planeras ska man inte göra om gamla misstag. Facit från miljonprogrammet 1965-1975 fyller än i dag kommunpolitiker med skräck. Men nu är det uppenbarligen inte husens, cykelvägarnas eller köpcentrumens fel att Sverige blivit ett land med benhård segregation. Det beror ju på invånarnas socioekonomiska status och hindren som gör att de inte kan vända på situationen.

Denna skräck är ändå huvudorsaken till protesterna mot den nya Sydöstra staden med 21 500 bostäder, alltså risken för att Uppsala får ett nytt utsatt område av gigantiskt format. Den är också orsaken till att oppositionen vänder sig mot ”tusentals nya lägenheter i Gottsunda” i kommande detaljplaner (UNT 27/5). 

”Det här spär på problemen i Gottsunda”, säger Markus Lagerquist (M) i byggnadsnämnden. ”Vårt mål är att försöka få in så många bostadsrätter som möjligt”, säger nämndens ordförande Ylva Stadell (S).

Ingen kan veta säkert hur efterfrågan ser ut i Uppsala om 10 eller 20 år. Det man vet i dag är att det i princip inte är någon kötid till hyresrätter som ligger en bit utanför centrala stan. Dessa är alldeles för dyra för att efterfrågas av dem som söker sin första bostad utan att ha ett någorlunda välbetalt jobb. Eller av dem som bor trångt i exempelvis Gottsunda.

Bilden bekräftas av en ny rapport från Allmännyttan (12/5) som visar att antalet tomma lägenheter inom allmännyttan nästan har fördubblats på ett år, till 7 354 stycken. I storstäderna råder fortfarande brist, men vakanserna smyger sig på i de mellanstora städerna.

Även bostadsrätter kan vara svårsålda, med uppskjutna etapper och nya projekt. Sådant förändras med konjunktur och ränteläge, men det kan uppstå nya problem. En åldrande befolkning och låga födelsetal ställer till exempel andra krav på kommande bostadsområden. Redan i dag är bristen på seniorbostäder påtaglig, enligt den nämnda rapporten.

Gamla misstag upprepas kanske inte, men nya kommer att göras. Även om uppåtkurvan börjat plana ut är Uppsala en stad som växer. Bostäder kommer att behövas och planerna måste fram. Där ska det också finnas mån för justeringar utifrån läget på marknaden. Den aktuella detaljplanen för Gottsunda möjliggör byggandet av cirka 1 300 bostäder, men den är långt ifrån färdig.

Kommunen styr inte över invånarnas plånböcker när byggprojekt så småningom blir verklighet. Man vet hur folk vill ha det i Uppsala, luftigt och grönt. Man vet också att trängsel och betong gör utsatthet och hopplöshet än värre. Något måste man ändå ha lärt sig av miljonprogrammet.