Skumraskbonusar slår tillbaka mot byggföretag

Byggbranschen har mycket att vinna på att köra med öppna kort.

Elinstallation är ett typiskt område där det är vanligt att företagen får en retroaktiv bonus för materialinköp.

Elinstallation är ett typiskt område där det är vanligt att företagen får en retroaktiv bonus för materialinköp.

Foto: Johan Nilsson/TT

Ledare2025-06-17 08:30
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.

Dyra byggkostnader har blivit ett omfattande samhällsproblem i Sverige. Dels för att det byggs alldeles för lite jämfört med behoven, dels för att det som ändå byggs blir alldeles för dyrt för den som i slutändan ska bo eller arbeta i byggnaden. Priser på mark och byggmaterial sätts av marknaden, men med en sund konkurrens skulle stora aktörer som staten, kommunerna och regionerna kunna pressa priserna betydligt mer än i dag.

Ett problem är dock om beställaren inte vet de faktiska priserna för byggmaterialet. Dessa hålls effektivt dolda genom rabatter, eller bonusar, till företagen som gör sina inköp hos grossisterna. En rapport från konkurrensverket (5/1 2022) visade till exempel att 46 procent av installatörsföretagen får retroaktiva bonusar. ”Nästan enda sättet att tjäna pengar på är bonus och kickback. Ingen vill betala för vad det kostar att ha en montör, arbetsledare, projektledare med mera”, som en installatör uttryckte det.

Slutsatsen från fastighetsägarna är att det behövs transparens. Storspelaren Castellum försöker lösa problemet genom avtal med byggföretagen. Varje leverantörsfaktura måste kunna granskas i efter hand. ”Leverantörer som motsätter sig sådana avtal kommer inte i fråga för affärer med oss”, säger Robert Ahlstedt, affärsområdeschef vid Castellum i Uppsala (UNT 16/6).

Men då återstår förstås den stora mjölkkon för byggbranschen, den offentliga sektorn. Om inte den här typen av rabatter blir direkt olagliga, vem ska då ha skäl att följa upp varenda faktura för att eventuellt spara skattepengar? Region Västra Götaland, kanske, som driver ett pilotfall mot en elfirma i domstol. Firman ska ha fått 24 miljoner i dolda bonusar från grossistföretaget, vilket utgör så mycket som en tredjedel av fakturabeloppen.

Det kräver dock entusiasm och stark beslutsamhet för att bli en riddare mot den här dolda korruptionen. Kommunala Uppsalahem, exempelvis, har hittills inte avslöjat ett enda fall. Problemen är bland annat de ibland långa kedjorna av underentreprenörer som gör informationen extra svåråtkomlig.

Det är ändå utmärkt att Konkurrensverket och Västra Götaland agerar och gör alla medvetna om existensen av bonusarna. Detta kan också mötas av byggbranschen som befinner sig i kris och som dras med ett skamfilat rykte. Vad är det för fel med att lägga korten på bordet och bli det helt öppna byggföretaget som alla tryggt kan anlita? Att säga att vi anlitar heller inga underleverantörer som inte accepterar dessa spelregler?

En ren byggbransch är en stark konkurrensfördel för Sverige, billigare bostäder är bara en mycket önskvärd bieffekt.