En lagstiftad åldersgräns på sociala medier på EU-nivå. Det är en käpphästarna som Danmark vill driva igenom nu när det tar över som ordförandeland i EU. Visst är det fint att den danska regeringen vill få bukt med ungas användning av sociala medier. Men det är inte byråkraterna i Bryssel som gett ungdomarna telefoner – det är föräldrarna.
Missförstå nu rätt. Barn och ungdomars användning av sociala medier behöver minska. Drastiskt. Det finns gott om studier och undersökningar som stödjer det. I en rapport som Folkhälsomyndigheten har sammanställt av forskning på området ser man hur sociala medier bidrar till ökad ångest, försämrad sömn och större stress hos unga. Tydligt är också att ungas, särskilt flickors, självkänsla påverkas negativt av de orimliga ideal som flödar på sociala medier. Det är, milt uttryckt, ohållbart.
Men bara för något är ett problem innebär det inte att EU måste lagstifta bort det. Snarare tvärtom. Förslaget riskerar att bli ytterligare ett tillskott till kategorien av de lagar som EU tagit fram som är dyra, svårförstådda och som stjälper mer än vad de hjälper. Som så många EU-lagar. Förutom flera praktiska utmaningar kan man också fråga sig om det verkligen är inom ramen för EU:s uppdrag att styra ungas användning av sociala medier.
I stället måste föräldrar ta ett större ansvar. Det är trots allt de som har bäst koll på sina barn och faktiskt kan begränsa tillgången till telefoner och sociala medier. Socionomen Henrik Pallin, som skrivit böcker om ungas nätanvändning, säger det bra: ”Det går inte att abdikera från föräldraansvaret bara genom att säga att Tiktok har gjort en så bra algoritm att mitt barn är beroende av skärmen”.
Här har Uppsalaföräldrar föregått med ett gott exempel. På Valsätraskolan har föräldrarna slutit en pakt om att barnen inte ska få en smartphone förrän tidigast årskurs 7 och inte då använda sociala medier före gymnasiet, vilket UNT (30/6) har rapporterat om. Liknande har man gjort i skånska Viken där över 200 föräldrar gått ihop. Detta är något som fler föräldrar, relativt lätt, kan ta efter.
De flesta vet vid det här laget att sociala medier och skärmtid är skadligt. Men allt som är dåligt ska och kan inte lagstiftas bort, speciellt inte på EU-nivå. Barnens användning av sociala medier är i grunden ett föräldraansvar – som absolut fler behöver ta. Sättet att få fler att ta det ansvaret är inte att låta byråkrater i Bryssel ta det. Det är i stället genom fler initiativ som det som tagits på Valsätraskolan.