Idun skrev i mars ett gäng inlägg på Tiktok om sin förlossning, vilket blev starten för ett förlossningsupprop.
– Jag förstod att jag skulle gå sönder. Men när läkaren drog med sugklockan åtta gånger i min bäbis huvud och hon inte kom ut, då var jag rädd att de även skulle dra sönder henne.
Idun, som egentligen heter något annat, startade i mars ett upprop på Tiktok mot förlossningen på Akademiska efter att hennes förlossning gett henne den svåraste gradens skada i underlivet (grad fyra). UNT har tagit del av hennes journaler där det bland annat står att hon fått bristningar i mellangården och ändtarmsmuskeln.
– Jag har fått en bäckenbottenskada som inte går att operera. Överläkaren på nationell högspecialiserad vård i Danderyd sa att det var den största skada hon sett på 25 år. Och efter förlossningen fick jag ingen specialist som tog hand om skadan utan de lät mig gå med en infektion i två månader så att skadan blev ännu värre, berättar Idun.
Det som hände Idun började med att förlossningen stod still när hon öppnats 10 centimeter.
En läkare under specialistutbildning drev då på att barnet skulle tas ut med sugklocka. Eftersom användandet av sugklocka kan orsaka skador på barn som föds, rekommenderas max sex drag med klockan. I Iduns fall använde personalen åtta drag samtidigt som de utförde yttre press på magen. Även detta avråder Socialstyrelsen från, eftersom det kan ge stora skador på mamman.
Iduns dotter drogs ut med sugklocka efter åtta tag och yttre press.
Idun har anmält sin förlossning till Patientnämnden och Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) samt gjort en polisanmälan om vållande till kroppsskada, bland annat för att hon blev klippt utan förvarning och utan bedövning. Orsaken till att hon driver fallet är inte bara skadorna och den bristande eftervården, utan även hur hon tycker att Akademiska behandlat henne som människa.
– Hur Akademiska hanterat detta efteråt är det som gjort ondast. I mina journaler har personalen beskrivit mig som manipulativ, att jag skriker och är labil, säger Idun.
Emma Dahlén, som är Iduns jurist, ser särskilt allvarligt på detta.
– Den här typen av omskrivningar om en patient kan påverka hur hon blir bemött i vården resten av hennes liv. Och naturligtvis får man inte skriva i en journal att någon är manipulativ. Enligt Socialstyrelsens riktlinjer ska journaler ska vara sakliga, medicinska och inte innehålla värderingar.
Iduns dotter ska snart fylla ett år och är ett friskt och envist barn.
Akademiska har nu gjort en egen händelseanalys av Iduns förlossning. I den kommer de fram till att de inte har gjort något fel, utan att situationen krävde de åtgärder som vidtogs.
Maria Nelander är sektionschef i obstetrik vid Kvinnokliniken på Akademiska och har granskat händelseanalysen. Hon anser inte att Iduns förlossningsskada hade gått att förhindra genom exempelvis ett akut kejsarsnitt, eftersom barnet var på väg ut.
Hur kan ni anse att ni gjort allt rätt när ni inte följde Socialstyrelsens riktlinjer?
– Riktlinjerna är inte en absolut sanning. Man kan komma till en punkt där det inte går att följa dem eftersom man måste säkra barnets liv.
Hur kommer det sig att man inte lät en specialistläkare förlösa en kvinna med en så här svår förlossning?
– Rutinen är att svåra fall ska hanteras av specialistläkare och inte av ST-läkare. Jag kan dock inte kommentera det enskilda fallet. Ärendet är taget vidare till Ivo och vi inväntar nu deras beslut, säger Maria Nelander.
Maria Nelander är sektionschef i obstetrik vid Kvinnokliniken på Akademiska.
Hur kommer det sig att hon inte fått rätt eftervård när hon fått så stora skador?
– Jag kan inte kommentera vilken eftervård som erbjudits, men vi eftersträvar alltid att följa upp och erbjuda återbesök.
Patienten beskrivs i sina egna journaler som labil, manipulativ, gränslös, och att hon har orimliga krav. Vad tänker du om det?
– Vi ska inte använda värderande beskrivningar i journalen, det här ska vi titta igenom. Om man känner att det förekommit kan man höra av sig så kan vi gå igenom och se vad som är olämpligt och göra ändringar i journalen. Vi har diskuterat i arbetsgrupperna hur man bör uttrycka sig i en journaltext, säger Maria Nelander.
Enligt en kommande rapport från SKR så är Akademiska tillsammans med Eskilstuna Mälarsjukhus de förlossningsavdelningar som får lägst skattningar av föderskor.
En ännu opublicerad rapport från Sveriges kommuner och regioner (SKR) pekar på att Akademiskas förlossningsavdelning tillsammans med den på Eskilstuna Mälarsjukhus får sämst betyg i hela landet – av mammorna själva. 55 procent av de som fött på Akademiska skattar förlossningsupplevelsen 8 eller mer, av som högst 10. Bäst är Lycksele lasarett där 73 procent skattar förlossningen som 8 eller mer. Där svarade dock bara 40 kvinnor på frågan om förlossningsupplevelse.
3 686 föderskor fick enkäten under 2024 men bara 1 008 mammor har svarat på den här frågan, varför resultatet bör tolkas med försiktighet. Detta enligt Karin Ettemo som är avdelningschef på Akademiska sjukhusets förlossningsavdelning.
– Det är otroligt oroande att vi skattas sämst i landet och vi tar det på största allvar. Samtidigt har vi också våra egna siffror. Vi frågar alla kvinnor innan de går hem om deras upplevelse och där kan vi se att den största gruppen ger förlossningen en tia.
Karin Ettemo är avdelningschef på Akademiska sjukhusets förlossningsavdelning.
Hur kan det skilja sig så här mycket?
– Det är svårt att svara på. Jag hoppas på att vi ska kunna öka svarsfrekvensen, så att vi förstår varför kvinnor skattar lågt. Upplevelser kan ju vara så olika, vissa tar upp vad man fått för stöd, andra vad man haft för smärtlindring, en annan grupp frågar sig: var det så här jag önskade att föda?
För att hjälpa kvinnor som upplevde förlossningen på ett negativt sätt, erbjuds de kvinnor som skattat lågt ett samtal på Auramottagningen för förlossningsrädda kvinnor. De kan också få ett samtal med en förlossningsläkare där man går igenom förlossningen.
– Vi vill att både mamman och barnet ska vara friska och må bra, båda aspekterna är viktiga, säger Karin Ettemo.
Iduns dotter vägde 5,2 kilo när hon föddes och enligt Idun borde personalen ha gått över till ett kejsarsnitt när hon inte ville komma ut.
Iduns dotter som nu snart ska fylla ett år har inte tagit någon skada av den svåra förlossningen. Idun själv har fortsatt ont i underlivet, hennes tillstånd kommer kräva avancerad sjukgymnastik och hon riskerar att bli inkontinent. Hon vaknar fortfarande av mardrömmar då hon återupplever förlossningen där personalen lade press på hennes mage trots att hon ropade nej.
Kan du förstå förlossningspersonalens agerande utifrån att de kände att barnet behövde komma ut för att må bra?
– Nej inte alls, eftersom barnet inte mådde dåligt. Hennes CTG-kurva var bra, hon hade stabila hjärtljud. Det var ingen syrebrist hos barnet så man hade kunnat vänta och ta ett beslut i lugn och ro, överväga kejsarsnitt och klippa med bedövning, säger Idun.