Mest uppmärksammad var analysen av en hörntand från den så kallade Pekingmänniskan (Peoples Daily och Daily Mail bland annat) och upptäckten att vi har fiskar som levde för mer än 400 miljoner år sedan att tacka för vår starka tandemalj – fastän de använde den som skydd för fjällen, inte tänderna (Washington Post bland annat).
Läs mer om tanden från Pekingmänniskan HÄR.
SÅHÄRskrev Peoples Daily om Pekingmänniskotanden
Läs mer om emaljstudien HÄR.
... och SÅ HÄR skrev Washington Post om emaljstudien
Åtminstone någon gång per år brukar någon fågelstudie som professor Per Alström vid Artdatabanken, SLU, medverkat till uppmärksammas i internationella medier. I år blev det två. Först ut var nyheten om att ett par fågelarter som lever på öar i Indonesien respektive Västafrika tillhör en helt annan fågelfamilj än man tidigare trott (BBC bland annat) och sedan den än mer uppmärksade upptäckten av en för vetenskapen nyupptäckt fågelart i Kina, Sichuansmygsångaren (Guardian, China Daily, BBC, Washington Post med flera).
– Artikeln fick nästan osannolikt stor uppmärksamhet. Extra roligt är den stora uppmärksamheten i Kina. Förhoppningsvis kan den så ett frö för ökat intresse för fåglar och naturskydd där! såger Per Alström.
Läs mer om Sichuansmygsångaren HÄR.
Så här skrev The Guardian om Siochuansmygsångaren.
Upptäckter inom genetisk arkeologi får ofta stor spridning även utanför forskarkretsar. Av flera forskningsstudier som professor Mattias Jakobsson forskargrupp vid Evolutionsbiologiskt centrum, Uppsala universitet, medverkat uppmärksammade i år speciellt två i media över hela världen. Den ena visade att en genvariant som ökar motståndskraften för arsenik spridits till nästan alla invånare i vissa delar av Anderna där arsenikhalten i dricksvattnet ofta är hög (New York Times och Chinese Daily bland annat). Den andra visar att dagens basker är den folkgrupp som genetiskt är mest lik de människor som för flera tusen år sedan spred jordbruket till den iberiska halvön.
– Det är alltid uppmuntrande när kollegor, allmänheten och media intresserar sig för våra resultat om människans förhistoria. Det ger oss en möjlighet att berätta om vår forskning och sprida kunskap om de senaste fynden och metoderna, säger Mattias Jakobsson.
Läs mer om arsenikstudien HÄR.
SÅ HÄR skrev New York Times om arsenikstudien.
Nyheter kring övervikt och fetma intresserar många. När Fredrik Ahlsson och andra forskare vid Akademiska sjukhuset och kolleger i Nya Zeeland i medicintidskriften BMJ i höstas rapporterade att förstfödda flickor oftare blir överviktiga och feta jämfört med sina yngre systrar spreds nyheten i media över hela världen, bland annat Los Angeles Times, The Independet och Fox news.
SÅ HÄR rapporterade Fox news om studien.
Svenska studier som slås upp stort i nyhetsmedier i andra länder får inte alltid någon större uppmärksamhet i Sverige. Så var det i år med två forskningsstudier som professor Leif Anderssons grupp vid Uppsala universitet deltog i. Den ena kartlade genetiken bakom näbblängden hos en ikon inom evolutionsforskningen, Darwinfinkarna (Los Angeles Times, China Daily, Le Pais, National Geographic och BBC bland annat). Den andra visade att en "supergen" ligger bakom tre varianter av brushanehanar, varav en ser ut precis som honor, som använder helt olika strategier för att para sig och sprida sina gener vidare från generation till generation (Washington Post bland annat).
Läs mer om Darwinfinkstudien HÄR.
SÅ HÄR rapporterade BBC om studien.
Som vanligt fick ett par sömnforskningsstudier från docent Christian Benedicts forskargrupp vid Uppsala universitet uppmärksamhet i rätt många medier i andra länder. Bland annat Daily Mail och Hindustan Times rapporterade om att en enda natts sömnlöshet ändrar aktiviteten hos så kallade klockgener och Daily Telegraph och Daily Express uppmärksammade att sömnbrist i kombination med stress försvagar minnet.
Läs mer om studien kring sömnbrist och klockgenerna HÄR.
SÅ HÄR skrev Hindustan Times om klockgenerna.
Till sist ett pinsamt erkännande. Till skillnad från bland annat Peoples Daily och Daily Mail missade jag för några veckor sedan helt nyheten att professor Ulf Gyllenstens forskargrupp vid Uppsala universitet utvecklar ett test som utifrån mätningar av flera proteiner i blodet kan bedöma en persons verkliga biologiska ålder, till skillnad från den kronologiska. Det blev bara ett kort TT-telegram, men jag hoppas kunna rapportera utförligare omforskningen kring det testet framöver.