UNT har i en tidigare artikel berättat om anhöriga som undrar varför det gång på gång visar sig att personer som är farliga för allmänheten inte får rätt vård och varför politikerna inte agerar.
Samtidigt är det mycket få psykiskt sjuka som tar till våld när de mår dåligt.
– De flesta drar sig bara undan och orkar inte gå upp ur sängen eller har svårt att gå ut bland andra människor, säger Elisabeth Axberg, på intresse- och anhörigföreningen Attention som håller med de anhöriga om att vården måste förbättras.
Enligt en rapport från Brå (Brottsförebyggande rådet 2020) så hade psykiatrivården i Sverige redan då kontakt med cirka 400 000 personer per år, varav dödligt våld utfördes av 20–40 personer årligen. Och när det händer är det oftast en anhörig som dör.
Elisabeth Axberg bekräftar att det främst är sjuka och anhöriga som drabbas då vårdens resurser inte räcker till.
– Jag har hört att personer som haft kontakt med psykiatrin samma dag eller inom fyra veckor före de tagit sitt liv har ökat i vårt län.
När UNT frågar efter sådana siffror framkommer det att regionen inte för någon sådan statistik längre.
– Hur ska regionen då kunna följa upp sitt arbete? undrar Elisabeth Axberg.
När tycker du att man ska använda tvångsvård?
– Det ska verkligen vara allvarligt innan man tar till tvång och då tänker jag i form av att bälta fast patienter eller isolera någon. Men det är däremot ett problem då svårt sjuka inte blir erbjudna heldygnsvård och det här med att skydda anhöriga finns inte alls med i bedömningarna om vård behövs eller inte, säger Elisabeth Axberg.
Gregory Michael, chef inom rättspsykiatrin, säger att enbart våldsrisk hos patienten inte kan leda till tvångsvård. Samtidigt tolkar ansvariga politiker lagen så att personer som är en fara för sig själv eller för andra ska tvångsvårdas.
Nyligen beslutade regionledningen att inte stänga en psykiatrisk avdelning på Akademiska sjukhuset. Däremot kommer de kanske i ett senare skede, när mer hemvård och öppenvård byggts upp, dra ner på dessa dygnet-runt-platser.
Attention Uppsala motsätter sig färre vårdplatser, men är positiva till mer vård i hemkommunerna, exempelvis i form av utslussningsplatser för personer som vårdats på sjukhus.
– Platserna för de svårast sjuka i länet räcker inte i dag. Den psykiska ohälsan ökar med rekordfart och flera av sjukhusets platser används i stället av rättspsykiatrin som tar allt större resurser från länets vanliga psykiatri, säger Elisabeth Axberg.
De flesta som döms till rättspsykiatri har haft kontakt med den vanliga psykiatrin innan de begår brott. Rättspsykiatri är en dyrare vårdform än allmän psykiatri, därför skulle det enligt Attention vara lönsamt att satsa mer på den allmänna psykiatrin för att förebygga att fler blir svårt sjuka.
2023 hade Uppsala län bara 26,1 psykiatriska vårdplatser per 100 000 invånare. Snittet för riket är 29,2.
– Problemet är att det är lättare för regionen att stänga vårdplatser inom psykiatrin eftersom det inte finns några fysiskt mätbara undersökningar som blodprov eller röntgen att luta sig mot, som i den somatiska vården. Det gör det också svårt att bedöma vilka patienter som behöver heldygnsvård.
Samtidigt är den psykiatriska sjukhusvården livsuppehållande, enligt henne.
– Så om det försvinner vårdplatser är det stor risk att fler dör, och att fler anhöriga till svårt sjuka – däribland fler barn – kommer att fara illa.