David Rosander fick svåra funktionsnedsättningar efter ett självmordsförsök, men hans höga intelligens är intakt. Han drömmer om att studera.
UNT har berättat om 23-årige David Rosander i Uppsala, som har svåra funktionsnedsättningar men som nekas personlig assistans – något som gör att han inte kan plugga på universitetet.
David är en av många som fått känna på de nya striktare riktlinjerna kring personlig assistans. Sedan 2020 har kommunalt beviljad assistans minskat med 17 procent i Sverige. Det beror främst på flera vägledande domar i Högsta domstolen, som fått kommunerna att bli hårdare i bedömningen av en persons grundläggande behov – något som även socialtjänsten i Uppsala bekräftat.
– Man har blivit mycket hårdare med tidtagningen: hur lång tid tar det för personen att föra gaffeln till munnen, att tvåla in kroppen och så vidare. Kommer man inte upp i ett visst antal timmar nekas man assistans även om man haft det förut, säger Michael Jestin som är ombudsman på Funktionsrätt i Uppsala, en organisation som företräder människor med funktionsnedsättningar.
David Rosanders föräldrar har varit tjänstlediga för att hjälpa David när samhällets stöd inte räckt till. Det är något som Michael Jestin ser mycket av.
– Anhöriga får dra enorma lass. Föräldrarna – oftast mammorna – tar tjänstledigt, går ner i arbetstid, jättemånga sjukskriver sig. Det handlar om stora samhällsförluster.
Personlig assistans har under flera år pekats ut som en inkomstkälla för kriminella. I veckan kom en myndighetsrapport som visade att de 62 största assistansbolagen har anställda med kopplingar till organiserad brottslighet, och regeringen vill nu se över hur kontrollerna kan stärkas.
– Nu befarar vi att det blir ännu svårare att bevisa att man behöver personlig assistans, säger Michael Jestin.
Det är väl bra att man blir hårdare mot de kriminella?
– Definitivt, det finns ett antal kriminella som dränerar systemet. Men för att värna de som faktiskt behöver assistans borde samhället göra kontroller av de som fått assistans, i stället för att bli hårdare på att bevilja det. Nu görs nästan inga kontroller alls.
"Flera vägledande domar har lett till en skärpning när det gäller att bedöma en persons grundläggande behov", har Lena Thalén på Uppsala kommun sagt till UNT.
Det är enligt Michael Jestin relativt vanligt att personer inte kan fortsätta jobba för att de inte får personlig assistans. Att som David Rosander hindras från att studera på universitetet är mer ovanligt, säger han.
– Om du frågar svenska folket är det nog väldigt få som tycker att det är rätt att en ung person med funktionsnedsättning hindras att utbilda sig för att den inte får personlig assistans. Det var inte så lagstiftningen var tänkt att fungera när den infördes på 90-talet.