Anna Wetterbom (C) vill att politikerna i omsorgsnämnden ska titta på David Rosanders fall.
UNT har skrivit om 23-årige David Rosander, som efter ett självmordsförsök har svåra fysiska funktionshinder. Men hans höga intellekt är intakt, och han drömmer om att läsa till jurist för att kunna få ett jobb. För att studera behöver han dock personlig assistans – men Uppsala kommun beviljar honom endast hemtjänst.
En som upprörs över detta är oppositionspolitikern Anna Wetterbom (C) som sitter i omsorgsnämnden, alltså den politiska nämnd som är ansvarig för beslut om personlig assistans.
– Detta är helt orimligt ur ett mänskligt perspektiv. Om man är i hans ålder, bor i Uppsala och har så höga betyg som han har så studerar man, och det måste också han få chansen till. Själva syftet med LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) är ju att få möjlighet att leva ett liv som alla andra, säger Anna Wetterbom.
David Rosander behöver hjälp med allt från att klä på sig till att äta och orientera sig. Kammarrätten har slagit fast att han har så stora behov att han omfattas av LSS, vilket gör att han kan ansöka om bland annat personlig assistans.
Uppsala kommun menar dock – efter att ha klockat hur lång tid det tar för David Rosander att äta, duscha, etcetera – att han inte behöver så mycket hjälp med grundläggande behov att han ska få personlig assistans. Hade de tyckt det hade han kunnat få personlig assistans även för annat än de grundläggande behoven, så som studier.
Anna Wetterbom menar att David Rosander faller mellan stolarna.
– LSS är inte skriven för personer som vill studera. Att en person har så stora funktionshinder men samtidigt så hög intellektuell förmåga måste vara väldigt ovanligt.
"Det är något som saknas i skyddsnätet om en ung människa inte kan få hjälp att studera", har Davids mamma Anna Rosander sagt i ett tidigare reportage i UNT.
Omsorgsnämnden har delegerat alla beslut om personlig assistans till tjänstemän. Men Anna Wetterbom och partikollegan Karolina Wigenfeldt kräver nu i ett så kallat nämndinitiativ att Davids fall ska lyftas upp till politikerna i nämnden, just för att det är ett så pass unikt fall.
– Nämnden bör få möjlighet att göra en samlad bedömning av hans situation och rättigheter enligt LSS. Det är också viktigt av principiella skäl eftersom det tycks råda oklarheter om universitetsstudier ingår i att ”leva ett liv som alla andra”, säger Anna Wetterbom.
För att Davids fall ska tas upp måste en majoritet i nämnden säga ja till det. Nämndens ordförande Tobias Smedberg (V) säger att han ännu inte hunnit sätta sig in i frågan, men att nämnden senast till nästa sammanträde den 13 juni ska ha ett besked.
Flera fredagar i maj har David demonstrerat utanför Stadshuset för att uppmärksamma politikerna på sin situation.
De senaste åren har det blivit allt svårare att få personlig assistans. Sedan 2021 har andelen personer som beviljas personlig assistans i Uppsala minskat med 27 procent. En liknande trend syns i hela landet.
– Efter att personer med funktionshinder under många år fick bättre levnadsvillkor har nu utvecklingen backat: de får det sämre, säger Therése Fridström Montoya, forskare i juridik och föreståndare för Centrum om forskning om funktionshinder vid Uppsala universitet.
Är det lagstiftningen som blivit hårdare?
– Inte främst. Snarare är det så att kommunerna och Försäkringskassan blivit hårdare i sina bedömningar, och när personer då överklagat så har domstolarna i sin tur gjort en ännu snävare tolkning, vilket blir vägledande för ännu snävare beslut i kommunerna. Det är en smått obegriplig utveckling för mig.
Forskaren Therése Fridström Montoya tycker att det vore principiellt intressant om Davids fall prövades av Högsta förvaltningsdomstolen. "Mig veterligen har den här typen av behov, alltså att studera, inte testats rättsligt."
Två anledningar till att man blivit hårdare är skenande kostnader samt avslöjanden om omfattande fusk.
– Men bedömningarna har blivit så hårda att de går emot lagens uttryckliga mål, säger Therése Fridström Montoya.
Som en reaktion på utvecklingen har Therése Fridström Montoya tillsammans med forskarkollegor nu startat ett nätverk, Forskare för förändring, för att diskutera hur de som forskare kan vara en motkraft mot utvecklingen.
– Vi är många forskare som ser att det går åt fel håll.
David Rosander får hemtjänst och ledsagning, men inget av det hjälper honom om han ska kunna studera.
David Rosander drömmer om att få studera för att kunna få ett jobb och komma ut i samhället. "Med hemtjänst blir jag så fast i min ensamhet", har han tidigare sagt i UNT.
En annan som reagerat är Justitieombudsmannen (JO), som anser att kommunerna inte följer lagen utan försvårar för enskilda att få sina rättigheter tillgodosedda. JO kommer därför att under 2025 ha ett särskilt fokus på att hur kommunerna tillämpar LSS.
Therése Fridström Montoya är inte insatt i David Rosanders fall, men konstaterar att hans situation är ovanlig.
– Det vore principiellt intressant om hans fall gick upp till Högsta förvaltningsdomstolen. Mig veterligen har den här typen av behov, alltså att studera, inte testats rättsligt.