Bilder ur narkotikautredningen mot den 27-årige Uppsalabo som enligt polisen samarbetat med Rawa Majid.
Platsen är en lägenhet i södra Uppsala. Där befinner sig en 27-årig man som enligt polisen står nära gängledaren Rawa Majid, kallad Räven, och som misstänks vara i full färd med att planera mord och genomföra stora knarkaffärer.
Vad 27-åringen inte känner till är att polisen installerat en mikrofon i hans bostad. Allt han säger kan nu avlyssnas.
Den här marsdagen 2024 ger han en person i uppdrag att transportera narkotika och chauffören får veta att månadslönen är 45 000 kronor. 27-åringen säger åt chauffören att inte bära Guccikeps eftersom det kan väcka polisens uppmärksamhet. Istället bör han ha på sig läsglasögon.
27-åringen berättar att han har flera förare. "Det här är som ett företag", lägger han till medan polisen bandar samtalen. Inspelningar görs även i mannens bil som polisen också har preparerat med mikrofoner.
Åklagaren Daniel Jonsson ledde utredningen då mikrofoner installerades i bilen och bostaden hos en 27-årig Uppsalabo.
I april i år dömdes mannen till 13 års fängelse. Enligt statsåklagare Daniel Jonsson utgjorde avlyssningen och andra så kallade hemliga tvångsmedel en viktig del av bevisningen.
– Utan hemliga tvångsmedel hade utredningen blivit mycket begränsad, de var helt avgörande för att vi skulle klara upp brotten. Tack vare de hemliga tvångsmedlen kunde vi bland annat få reda på var och när narkotikaleveranser skulle ske. Dessutom kunde vi knyta de misstänkta personerna till de olika alias de använde i krypterade chattar när de begick brott, berättar Daniel Jonsson.
I takt med den allt grövre kriminaliteten har polisen fått rätt att oftare sätta in avlyssning och andra hemliga tvångsmedel.
Hemliga tvångsmedel finns i flera varianter. Det handlar bland annat om kameror och mikrofoner som i lönndom installeras i exempelvis bostäder utan de misstänktas vetskap. Användningen av tvångsmedel kan även innebära att polisen skickar in spionprogram i brottslingars mobiler och kan på så vis avläsa meddelanden, ta del av bilder och avlyssna samtal.
Att polisen lyckades ta sig in i Enchrochat blev ett hårt slag för många kriminella. De här meddelandena har skrivits av Rawa Majid.
De senaste åren har nya lagar öppnat för att tvångsmedel får användas vid fler brott. En färsk sammanställning från Åklagarmyndigheten visar att antalet misstänkta som blev föremål för tvångsmedel ökade med 22 procent i fjol jämfört med året innan, från 6 755 till 8 213 personer.
En av de mest ingripande åtgärderna är kameraövervakning, vilket blivit allt vanligare på senare år. 2019 kamerabevakades 128 personer medan siffran i fjol steg till 807 personer.
På bilden till vänster följer polisens drönare en 33-årig Uppsalabo i en knarkhärva. Till höger filmas mannen med fast kamera sedan tingsrätten gett tillstånd till hemlig kameraövervakning.
Det finns en rad exempel från Uppsala då hemliga tvångsmedel spelat en viktig roll för att lösa grova brott. Ett fall gäller en stor narkotikahärva då polisen använde drönare för att spana på de misstänkta. En novemberkväll 2023 skickas en drönare upp över Svartbäcken, där en av de inblandade, en 33-årig man, befinner sig.
Polisens drönare följer en 33-årig man när han kör från Svartbäcken till en knarkleverans på en p-plats i närheten.
Högt upp i luften, utom hörhåll för 33-åringen, filmar drönaren när mannen far iväg i sin bil. Drönaren följer honom till en parkeringsplats några hundra meter bort där han möter en person som överlämnar nio kartonger. Enligt utredningen innehöll kartongerna 4,5 kilo cannabis. I maj i år åtalades 33-åringen och elva andra personer för omfattande knarkaffärer.
Jale Poljarevius, chef för kriminalunderrättelseenheten i region Mitt, ser hemliga tvångsmedel som ett viktigt verktyg för att lösa grova brott.
Jale Poljarevius, chef för underrättelseenheten vid polisregion Mitt, anser att de hemliga tvångsmedlen har mycket stor betydelse i kampen mot den grova organiserade brottsligheten.
– Det återspeglar sig i att många aktiva aktörer är frihetsberövade eller har valt att fly ut ur landet, säger han.
Jale Poljarevius hänvisar bland annat till polisens arbete mot Gottsundanätverket. Flera av ligaledarna avtjänar långa fängelsestraff efter att ha dömts med bevisning från krypterade chattar som internationell polis lyckats ta sig in i.
Gottsundanätverkets ledare dömdes med bevisning från krypterade chattar som internationell polis lyckades forcera.
En central fråga kring hemliga tvångsmedel är risken att den personliga integriteten naggas i kanten. Åklagaren Daniel Jonsson säger att det sker en gedigen prövning innan tvångsmedlen används.
– För att få sätta in åtgärden krävs tillstånd från domstol och där görs en omsorgsfull bedömning. Som åklagare får man argumentera rätt väl för att få tillstånd.
I maj åtalades tolv personer i en knarkhärva i Uppsala där bilder från hemlig kamerabevakning ingår i bevisningen. På bilden ett cannabisbeslag i ärendet.
Samtidigt visar statistiken att domstolarna i fjol avslog mindre än en procent av fallen när åklagarna begärde tillstånd för tvångsmedel.
Jale Poljarevius anser att frågan om integritet handlar om att skydda den stora majoritet som inte begår brott och att hemliga tvångsmedel då fyller en viktig funktion.
– Det finns 15 000 gängkriminella vars personliga integritet tenderar att bli kränkt i samband med att de hindras från att begå brott. De blir föremål för tvångsmedel för att de valt ett liv som går ut på att begå grova brott.
Fotnot. I en tidigare version angavs felaktigt att det finns 60 000 gängkriminella i Sverige. Enligt Jale Poljarevius inkluderar den siffran antalet gängkriminella individer plus personer som är kopplade till dem.