Regiondirektören Johan von Knorring säger att alla förvaltningar måste hjälpa till att spara. "Det är inte säker att vi bemannar upp ledningskontoret", säger han.
– Man baxnar när man ser att de kan öka overheadkostnaderna samtidigt som det inte finns personal för kärnuppdraget, säger Annika Hemström, t f vice ordförande i Vårdförbundet i Uppsala.
UNT har begärt ut uppgifter om hur budgeten för det som kallas konterad sysselsättningsgrad – det som är grunden till de krav att minska personalen som just nu tynger Akademiska sjukhuset – fördelas mellan Region Uppsalas olika delar. Det har vi sedan jämfört med hur många som jobbat på respektive förvaltning under 2024.
I särklass störst minskning av personalstyrkan krävs av Akademiska sjukhuset, som i år ska minska antalet anställda med 650 personer jämfört med hur många som var inne och jobbade under 2024.
Då visar det sig att det, tvärtom mot vad som tidigare kommunicerats, i princip bara är Akademiska sjukhuset om behöver minska antalet anställda. Den enda förvaltning som förutom Akademiska har en substantiell minskning av personalutrymmet är fastighet och service som behöver minska personalstyrkan med 31 personer jämfört med fjolårets 406 anställda.
Flera andra förvaltningar kan tvärtom växa.
Allra störst utrymme för ökning av personalen har Region Uppsalas ledningskontor som har en budget som rymmer 66 personer fler än de 807 personer som jobbade där i fjol.
Johan von Knorring, regiondirektör, säger att det utökade budgetutrymmet till viss del kan knytas till fattade politiska beslut.
– Det kan till exempel vara att vi ska inrätta en enhet mot välfärdsbrottslighet eller bygga upp en ny logistikfunktion för ökad beredskap. Det innebär att vi får ett budgettillskott för detta, vilket ger ett utrymme att kunna bemanna nya befattningar. Men det är långt ifrån säkert att vi kommer att bemanna upp ledningskontoret. Vi behöver dra vårt strå till stacken för Region Uppsala som helhet, säger han.
Johan von Knorring påpekar också att de personalneddragningar som diskuteras nu inte är några nya beslut.
– Budgeten för 2025 beslutades redan i juni 2024. Det här är inga nya siffror som jag har hittat på.
Men Akademiska sjukhuset har ju en mycket större press på sig att minska bemanningen jämfört med de förvaltningar som har ett utrymme för utökningar. Hur ser du på det?
– Jag har en tät dialog med sjukhusets ledning där vi diskuterar hur vi ska göra det här på ett så klokt sätt som möjligt, säger Johan von Knorring.
Ett bekymmer för Akademiska sjukhuset är att budgeten inte sätts efter det faktiska utfallet utan efter fjolårets budget. Det innebär att underskottet följer med in i nästa år redan från början. Helena Proos (S), regionstyrelsens ordförande, medger att det är ett problem.
Helena Proos (S) regionstyrelsens ordförande i Region Uppsala är självkritisk till hur budgeten tas fram.
– Jag är jättesjälvkritisk till det här. Jag vill att vi jobbar mycket mer med utfall och effekter när vi lägger budgeten. Men det tar tid att förändra hela systemet. Samtidigt ser vi att några förvaltningar har anställt folk över budgeten. Akademiska sjukhuset utökade antalet anställda med 200 personer i fjol, utöver effekten när hyrpersonal ersätts med anställd personal. Vi måste titta på varför det blir så, säger Helena Proos.
Vad sänder det för signaler när sparkraven drabbar sjukvården hårdast samtidigt som ledningskontoret kan nyanställa?
– Vi har ju ett gemensamt ansvar i regionen så klart. Men behoven är stora överallt. Vi behöver även mer resurser till vårdcentralerna för att klara målet på 1100 listade patienter per läkare. Och vi försöker använda de pengar vi har på ett så klokt sätt som möjligt, säger Helena Proos.