Regiondirektörsbeslutet om personalminskningar i regionen är en uppdatering av ett liknande beslut från i somras. Sjukhusdirektör Marianne van Rooijen skriver i ett internmeddelande att flera hundra personer måste bort från sjukhuset.
Räknar man på Akademiska sjukhusets del av besparingarna handlar det om 374 tjänster som ska bort jämfört med hur många som var inne och jobbade på sjukhuset under 2024.
– Vi måste hålla budgeten och vi har inte mer pengar än vi har. De livlinor vi har haft tidigare i resultatutjämningsreserver är förbrukade, säger Johan von Knorring, regiondirektör.
Vårdförbundet har i förhandlingar reserverat sig mot beslutet, men regionen har valt att gå vidare i alla fall.
Annika Hemström, t f vice ordförande för Vårdförbundet i Uppsala, säger att budgeten är för snålt tilltagen från början och att personalen nu får lida för att regionen inte räknat med de verkliga lönekostnaderna. Hon är också orolig för att sparkraven i slutändan ska leda till varsel av vårdpersonal.
– Man har sagt att våra yrkesgrupper är bristyrken och ska undantas. Men det känns inte säkert. Känslan man får av det sjukhusdirektören säger är att varsel ligger närmare till hands nu.
Samtidigt menar Annika Hemström att det i förlängningen innebär att man måste minska på vården.
– Det kommer att påverka vårdköerna. De patienter som ligger inlagda på sjukhuset har sitt omvårdnadsbehov och det är svårt att "jobba smartare" för att hjälpa någon med omvårdnad och avancerad medicinsk vård. Det man kan göra är att inte ta emot patienter, säger hon.
Neil Ormerod (V), sjukhusstyrelsens ordförande, medger att det är ett stort gap mellan behoven och de tillgängliga resurserna.
– Det är svårt att få ihop det, och det finns inte mer pengar än det finns. Men vi behöver gå fram på ett varligt sätt och sluta det här gapet, säger han.
Är det varligt att gå fram med minskningar av personalen med flera hundra personer?
– Vi har inte som i andra regioner gått ut med stora varsel. Vi har också skjutit till resurser till Akademiska sjukhuset, 300 miljoner utöver kostnadsuppräkningen.
Är det aktuellt att höja skatten för att finansiera vården?
– Jag tycker det är svårt att höja skatten nu. Det skulle innebära att undersköterskor och bussförare får högre skatt samtidigt som skatten för dem som tjänar mycket sänkts genom regeringens beslut. Det blir en orättvisa som sticker i ögonen säger Neil Ormerod.
När kommer det indragningar av vården till följd av besparingarna?
– Det behövs en ärlig debatt och en förståelse för att vi inte kan förvänta oss att personalen ska jobba snabbare. Neddragningarna kommer att få konsekvenser. Samtidigt är det så att man i sjukvården prioriterar de mest sjuka. På det sättet kan man lita på sjukvården i Sverige, säger Neil Ormerod.
Emilie Orring (M) är kritisk till styrets hantering av sjukhuset, och säger att sjukvården måste få ett tydligare uppdrag.
– Vi vill införa en beställar/utförar-modell. En professionell beställare skulle kunna ge ett mycket tydligare uppdrag till vårdgivarna, säger hon.