Uppsala ungdomsjour har mött ungdomar som burit kniv eller försvarsspray. "Då får vi vara tydliga med att kniv inte bara är olagligt utan också något som inte gör dig tryggare – tvärtom, eftersom den kan användas emot dig", säger Hilde Wiberg.
Uppsalaborna Albin, 19, och Daniel, 22, har berättat i UNT att många ungdomar utsätts för brott, känner sig otrygga på offentliga platser – och att detta är något som vuxenvärlden har alldeles för dålig koll på. Värst, menar de, är det i tonåren.
– Deras upplevelse stämmer med min bild av hur många unga känner; att man är otrygg på vissa platser eller bland en del personer. Vi har mött unga som haft med sig kniv eller försvarsspray för att de är rädda, säger Hilde Wiberg som är chef för Uppsala ungdomsjour.
Ofta är Ungdomsjouren ute på fältet. Men vi träffar Hilde Wiberg och kuratorn Ingrid Lundberg i Ungdomsjourens lokaler på Kungsgatan, mittemot Resecentrum. Här håller deras verksamhet Stödcentrum till, dit unga brottsoffer får komma på samtal. I fjol hade man 303 ärenden, ungefär hälften tjejer och hälften killar.
Killar utsätts i högre grad för brott på stan eller andra offentliga platser, vanligast är misshandel. Medan tjejer i högre grad utsätts för sexualbrott, ofta hemma hos någon. Rån och hot är andra relativt vanliga brott som ungdomarna som kommer hit varit med om.
– Många av dem mår dåligt. En del kan ha blivit rädda för att gå ut och slutat leva sina vanliga liv. Och något som väldigt många känner är skam och skuld, säger Ingrid Lundberg.
Varför skam och skuld?
– Skam för att man blivit så väldigt kränkt. Och skuld för att man tänker att det var ens eget fel att man blev utsatt, för att man kanske var på en plats man inte fick för ens föräldrar, säger hon.
Tonåren kan vara en otrygg tid, säger Hilde Wiberg på Ungdomsjouren. "Det händer mycket: du börjar högstadiet, byter kanske skola, är mer på stan, lär känna nya människor och ser andra bli utsatta, både i verkligheten och i filmer som sprids på sociala medier.”
Många undrar också: varför just jag? Ibland får de svar genom den medling som Stödcentrum erbjuder. Då träffas brottsoffret och gärningspersonen och pratar om händelsen, vilket kan ge viss upprättelse och göra det lättare att gå vidare.
– Ett av flera exempel är en ung person som rånades på Stora torget och sedan inte vågade vara på stan. Efter medlingen vågade han det igen, för han förstod att rånet inte var riktat specifikt mot honom, säger Hilde Wiberg.
Unga är den grupp som utsätts för mest brott i hela samhället, enligt Brottsförebyggande rådet (Brå). I en nationell undersökning från 2023 uppgav 45 procent av elever i nian att de utsatts för stöld, misshandel, hot, rån eller sexualbrott minst en gång de senaste tolv månaderna. 62 procent av tjejerna och 51 procent av killarna svarade att de undviker vissa platser eller personer av rädsla för att utsättas för brott.
"Det viktigaste när en ungdom utsatts för något är stöttning från de närmast anhöriga", säger Ingrid Lundberg, kurator på Stödcentrum.
Unga är också, enligt Brå, den grupp som är minst benägen att polisanmäla brotten. Det märker Ungdomsjouren av.
– Man kan till exempel ha blivit hotad att hålla tyst. Även föräldrar är ibland rädda: jag har pratat med mammor som på lekland inte vågar säga ifrån till 10-åringar eller polisanmäla av oro för att man själv eller ens barn då ska bli utsatt, säger Hilde Wiberg.
Vad är ert råd till dessa rädda ungdomar och föräldrar?
– Det är upp till var och en om man vill anmäla. Men vår approach är att brott ska anmälas, och vi stöttar i hela processen. En polisanmälan innebär också att man kan få försäkringspengar för det psykiska lidandet, vilket i sig blir en upprättelse, säger Hilde Wiberg.
Uppsala ungdomsjour har många verksamheter. Stödcentrum för unga som utsatts för brott är en av dem.
Om någon förälder nu blir orolig att släppa iväg sin 15-åring på stan, vad är ert råd?
– Att ge sin ungdom frihet under ansvar. Låt barnet prova sina vingar, men visa alltid att du som vuxen finns där om barnet behöver dig, säger Hilde Wiberg.
– I stället för att säga "gå inte dit eller dit", säg att barnet inte ska lämna nån kompis ensam och att ringa om något händer. Och när ditt barn väljer att berätta om något som har hänt, även om den själv gjort fel, är det viktigt hur du bemöter detta. Att skälla kan innebära att man inte berättar nästa gång, säger Ingrid Lundberg.
Det kan vara lätt att känna att allt bara blir värre i samhället. Är det så?
Hilde Wiberg funderar innan hon svarar:
– Den rädsla för våld som många tonårspojkar känner har funnits under alla mina 20 år på socialtjänsten. Däremot har våldet blivit mer synligt, främst på grund av sociala medier.
Till exempel har filmade misshandelsfall på skolor och parkeringsgarage i Uppsala spridits på Tiktok i hela stan. För offren blir det en dubbel kränkning. Och hos mottagarna kan filmerna öka på otryggheten, konstaterar hon.
– Vad gör det med en tolvåring att se filmer på våld från den egna skolgården? Samtidigt är det väldigt olika hur man reagerar. En del ungdomar känner sig nog inte otrygga alls.