Den 29 januari, en vecka innan läkaren häktades, fick han en provanställning på Sigtuna läkarhus.
Den 15 april 2024 stängdes läkaren av från sitt jobb på en vårdcentral i Uppsala. En patient hade då utsatts för en kroppslig undersökning som upplevdes som så obehaglig att patienten polisanmälde läkaren.
Den 20 december i fjol beslutade Region Uppsala att ge läkaren sparken. Då hade misstankarna vuxit till att omfatta misstänkta våldtäkter mot fyra patienter. Den 6 februari häktades läkaren – som nekar till brott – och är i dag misstänkt för sammanlagt sju våldtäkter.
Men UNT:s granskning visar att läkaren bara en dryg vecka innan häktningen skrev på ett anställningsavtal för ett jobb som distriktsläkare på Sigtuna läkarhus, med en heltidslön på 95 000 kronor i månaden.
Då hade misstankarna mot läkaren alltså varit kända i åtta månader, åtminstone i Region Uppsala.
– Vi gjorde kontroller hos Socialstyrelsen, Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och belastningsregistret. Alla kontroller var okej, säger Pierre Conde, verksamhetschef på Sigtuna läkarhus.
Den 17 februari beslutade Region Stockholm att stänga av läkaren och avbryta den provanställning i Sigtuna som läkaren formellt hade.
– Vi fick tips från en anonym källa som hänvisade till en tidningsartikel vilket gjorde att vi direkt kontaktade IVO för en ny granskning.
Då hade IVO fått in en anmälan mot läkaren från Region Uppsala. Sigtuna läkarhus tog kontakt med Region Uppsala för att bekräfta uppgifterna och sedan avslutades alltså anställningen.
I februari - efter att läkaren häktats - avbröts provanställningen. Men läkaren kommer få lön för mars.
Sista anställningsdag är formellt den sista mars. Nästa vecka får läkaren alltså en löneutbetalning från Region Stockholm – trots att han aldrig jobbat på vårdcentralen och sitter häktad.
– En provanställning som avslutas har en månads uppsägningstid vilket gör att personen får lön för den månaden, säger Pierre Conde.
Region Stockholm tog inga referenser från Region Uppsala innan läkaren anställdes.
I ansökningshandlingarna som läkaren skickade in till Sigtuna läkarhus – och som UNT tagit del av – nämner läkaren inte att han varit anställd på vårdcentralen i Region Uppsala. I stället anger läkaren att han "arbetat som konsult på olika ställen i landet" men nu är sugen på att arbeta som anställd på en vårdcentral.
Men allt tyder på att läkaren har arbetat på fler platser under tiden han var avstängd.
I samband med att Region Uppsala skulle avskeda läkaren i december, fick regionen nämligen ett samtal från en patient i Stockholm.
Fredrik Settergren säger att Region Uppsala ser allvarligt på det som har inträffat.
– Patienten ville komma i kontakt med läkaren, som patienten hade träffat på en vårdcentral i Stockholm i oktober förra året, säger Fredrik Settergren, chef för nära vård och hälsa i Region Uppsala.
I samband med att läkaren avskedades konfronterade regionen läkaren med uppgifterna.
– Då bekräftade han att han hade arbetat någon annanstans, men han ville inte säga var. Han tyckte inte att det hade med saken att göra, säger Fredrik Settergren.
Formellt begick läkaren ytterligare ett fel här, genom att arbeta någon annanstans – samtidigt som han var avstängd med lön och utan att ha anmält en så kallad bisyssla.
Region Uppsala har fört vidare informationen till både IVO och polisen.
– Vi vet att han har arbetat i Stockholm, åtminstone under sensommaren och hösten 2024, säger åklagare Gunnar Brodin som leder förundersökningen.
Han vill i nuläget inte berätta var läkaren ska ha arbetat.
Anna-Karin Agvald, ordförande för läkarfacket, anser att Region Uppsala borde kräva skadestånd för tiden läkaren arbetade i en annan region och fick dubbel lön: "Det måste bli kännbart för de här individerna att de gör fel. Samtidigt måste arbetsgivaren vara väldigt tydlig med vad som gäller under en avstängning, det är man inte alltid".
Anna-Karin Agvald är ordförande för Upplands allmänna läkarförening.
– Det här är bedrövligt. Vi kan inte ha olämpliga personer ute i vården. Men det är tyvärr inte första gången vi ser att det händer, säger hon.
Anna-Karin Agvald säger att "felrekryteringar" kan få förödande konsekvenser, inte minst för patienterna. Samtidigt ser hon förklaringar till att det blir just fel.
– I många fall kollar arbetsgivaren inte ens referenser. Man vill så gärna anställa, framför allt distriktsläkare som det varit väldigt stor brist på. Man tar det man får, är nöjd med det, och försöker inte komplicera saker, säger hon.
Fredrik Settergren tycker också att händelserna med den våldtäktsmisstänkta läkaren visar på vikten av referenstagning.
– Vi gör allt vad vi kan, men man måste ha respekt för att om någon bestämmer sig för att vilseleda oss kan det vara svårt att avslöja den personen.
Hur ska man stoppa sådant här?
– Det är verkligen en berättigad fråga. Det är inte alldeles enkelt eftersom vi inte kan dela information med varandra hur som helst, säger Fredrik Settergren.
Fredrik Settergren, är chef för nära vård och hälsa, som bland annat omfattar regionens vårdcentraler.
Han säger att Region Uppsala försöker vara "så noggranna det bara går" med referenstagning.
– Vårt råd till rekryterande chefer är att de så långt det går ska få minst en chefsreferens från någon av de senaste anställningarna och gärna den senaste anställningen innan man skriver kontraktet.
Samtidigt finns en svårighet här, säger Fredrik Settergren. En person som är på jakt efter nytt jobb kanske inte vill berätta det för sin nuvarande arbetsgivare.
– Man kan säga till den som söker jobbet att när vi väl har kommit överens om allting kommer vi att behöva kontrollera även med den arbetsplats där du nu är anställd. Om det inte finns någon väldigt speciell anledning eller en bra förklaring till att vi inte ska göra det är det en röd flagga, en varningssignal.
Fredrik Settergren lyfter att Region Uppsala har skärpt rutinerna kring rekryteringar. Bland annat ska man kraftigt öka antalet registerutdrag man begär in. Det var ett beslut som fattades efter UNT:s rapportering i höstas om våldtäkter både i Uppsalas hemtjänst och på Akademiska sjukhuset.
Men räcker det? Läkaren som nu är misstänkt för flera våldtäkter hade inte dykt upp i belastningsregistret.
– Uppenbarligen kan det behövas något mer, eftersom det här fortfarande sker. Men jag tror att man kommer långt genom att verkligen tillämpa de rutiner som finns, säger Fredrik Settergren.
Anna-Karin Agvald menar att fler registerutdrag innebär att regionen måste hantera en svår balansgång.
– Det måste också finnas en rimlighet i hur mycket man ska kolla upp folk. I vårt land har vi bestämt att man ska kunna dömas, avtjäna sitt straff och sedan få en ny chans. Det måste gälla även läkare. Men jag tror att det viktigaste är att arbetsgivaren tar ordentliga referenser. Och kollar lite extra om något känns tveksamt, säger hon.