Krönika.
Den kanske vanligaste kritiken mot oss i medierna är att vi är så negativa. Varför alltid så mycket elände i spalterna?
Det är något som jag som chefredaktör tar till mig av, även om jag tycker att UNT har blivit bättre på att lyfta även gladare historier och hitta andra typer av berättelser.
Med detta sagt kan jag ändå fundera över en intressant iakttagelse som vi gjort på redaktionen. Häromveckan publicerade vi en nyhet om att antalet anmälda brott i Uppsala kommun är det lägsta på tio år, om man väger in den kraftiga befolkningstillväxten. Artikeln med rubriken ”Anmälda brott i Uppsala minskar” borde ha lockat de som längtar efter positiva nyheter. Dessutom i ett aktuellt ämne som är hett omdebatterat.
På UNT.se har artikeln hittills lästs av sammanlagt 473 personer. En riktigt låg siffra för att vara Sveriges näst största dagstidning utanför storstadsområdena. Och inte i närheten av våra publiceringar om det otrygga Uppsala, som var mest läst av allt vi publicerade under förra veckan.
För att inte tala om insändaren "Unga tjejer är utsatta i Uppsala", den har till dags dato klickats 35.000 gånger.
I december publicerade UNT en stor artikelserie om ”Det kriminella Uppsala”. Artiklarna fick stor uppmärksamhet och massor av människor, läste, delade i sociala medier och hörde av sig med reaktioner. Med ett undantag. Texten "Kraftig minskning av krogvåld i Uppsala" fick inte alls samma genomslag, och lästes endast av knappt 700 unika besökare trots att den slogs upp stort på UNT.se.
Detta är ingen vetenskaplig studie. Bildval, rubriksättning, tid för publicering, och annat kan ha påverkat. Men tendensen stämmer ändå till eftertanke.
Vilken typ av nyheter fastnar vi egentligen för?
Kanske är det bara ett naturligt mänskligt beteende. För trots att världen i det långa perspektivet onekligen blivit både säkrare och bättre (jämför till exempel med 1800-talet) har forskare i psykologi vid Harvarduniversitetet i USA visat hur vi hellre hittar nya problem än ser förbättringar. Det gör att man lätt missar de framsteg som faktiskt sker.
Upplevelsen av att världen blir sämre förleder människor att leta efter negativa fakta, konstaterade Uppsalabaserade professorn Hans Rosling i sin postumt utgivna bok Factfulness.
Samtidigt som medierna i sin jakt på nyheter letar trendbrott och avvikelser från det normala, vilket riskerar att skapa en dramaturgi som till stor del lyfter fram olika typer av undantag.
Tänk om vår upplevelse av världen är fel! En anledning för oss journalister att gräva ännu djupare och för er läsare att ta del av hela tidningen.