Oförutsägbart och svårnavigerat. Så fungerar det fria skolvalet för föräldrarna i Uppsala. Inför valet kan föräldrar inte ens få svar på vilken som är deras närmaste skola, vilket är en viktig information när urvalet baseras på närhet.

Och när övriga i samma situation får stå sitt kast medan de som överklagat får rätt blir det särskilt tydligt att skolvalets effekter är både slumpmässiga och ojämlika. Om man lägger ansvaret på de föräldrar som orkar och kan driva frågan rättsligt kan man inte samtidigt hävda att systemet är rättvist och förutsägbart.

LÄS MER: Rena lotteriet avgör skolplaceringarna

Artikelbild

| Antagningen till Bergaskolan påverkades mycket av turbulensen kring årets skolval.

LÄS MER: Kommunen tänkta fatta olagligt beslut

För kommunen finns det självklart praktiska problem med att ändra skolplaceringarna för alla som berörs av strulet vid årets skolval. Att få plats med ett barn till i klasserna på två olika skolor är inte så svårt. Värre är det att ta in fyra extra elever på Bergaskolan, där det bara finns plats för en förskoleklass med 28 elever. Men att det är så många elever på Bergaskolan som berörs när skolvalet gjordes om beror på en situation som kommunen skapat helt på egen hand. Trots att antagningsenheten kände till att ett större fel i kartunderlaget påverkade antagningen till Bergaskolan valde de ansvariga att genomföra skolvalet baserat på det felaktiga underlaget, vilket UNT berättat tidigare här. När skolplaceringarna gjordes om rättades felet. Men som förvaltningsrätten konstaterar: Det innebär fortfarande att kommunen är skyldig att stå fast vid sitt första beslut för dem som kommit in på den skola de önskat.

Fortfarande finns fel i kartorna som får stora konsekvenser när det i många fall är någon enstaka meter i avståndsmätningen som avgör vilken elev som får platsen på en översökt skola.

När UNT har ställt frågor om detta till kommunen har svaret varit att felen slår likadant för alla. Men i verkligheten kan felen både gynna och missgynna enskilda elever, beroende på från vilket håll de kommer till skolan.

LÄS MER: Kartfel fortsatt problem i skolvalet

LÄS MER: Ska kartan eller verkligheten bestämma?

Skolverket har skrivit att om den urvalsprincip som kommunen valt drabbar en grupp av barn på ett orimligt sätt så måste man göra avsteg från den. Antagningsenheten i Uppsala har dock varit tydlig med att de inte vill ändra sin teoretiska antagningsmodell. Kommunen skriver också i sitt överklagande till kammarrätten att de inte vill ha en prövning av vad som är lämpligt och rimligt, utan bara om den teoretiska princip de tillämpar är laglig eller inte.

Om viljan finns är det ganska lätt att se till att jämförelsen verkligen görs med den skola som är det verkliga alternativet för dem som inte får plats, och då undvika det kommunen kallar ”olyckliga effekter i det enskilda fallet”. De föräldrar som berörs ställer högre krav än att kommunen enbart håller sig inom lagens råmärken. De kräver dessutom att det fria skolvalet kombineras med en urvalsprincip som upplevs som både rättvis och rimlig.

Fortfarande återstår flera fall att pröva i årets skolval. Och den fråga som hänger i luften är om kommunen ens vill ha ett rättvist och rimligt system, eller om de inte vet hur man gör.