Fram till för ett par år sedan byggde utredningar kring misstänkt människohandel kopplad till tiggeri främst på brottsoffrens egna berättelser. Något som för det första gjorde att många brottsoffer tvekade till att vittna och för det andra att tingsrätter inte bedömde att bevisningen höll. Men sedan 2016 satsar polisen i betydligt högre utsträckning på spaning, kameraövervakning och avlyssning.
– Det handlar om att jobba på samma sätt som vi gör vad gäller andra brott. Och ju mer vi dokumenterar och avlyssnar, desto lättare blir det dessutom för de utsatta att våga delta i rättsprocessen. Många av tiggarna är släkt med eller kommer från samma by som förövarna vilket gör det svårt att komma tillbaka om man skvallrar, säger Kajsa Wahlberg som är nationell rapportör mot människohandel vid polisens Nationella operativa avdelning (Noa).
Varför använde man inte de metoderna tidigare?
– Det var en förvirrad debatt. Det fanns även poliser som trodde att det här var bara fattiga människor som reste runt. Men vi måste ju titta vad som pågår bakom fasaden: är det någon som placerar ut de här personerna och tar deras pengar?
Den första stora härva som avslöjades genom polisens nya arbetssätt var ett fall i Göteborg 2016. Efter omfattande spaningsarbete kunde flera bulgariska medborgare dömas till fängelse för att ha tvingat rullstolsburna och blinda landsmän att tigga. Sedan dess har fler fall rullats upp och lett till fällande domar.
Just nu pågår en rättegång i Växjö i det hittills största fallet av människohandel, i vilket ett kriminellt nätverk misstänks ha tvingat drygt ett 20-tal bulgarer att tigga i flera år. Polisen kom ligan på spåren efter att en funktionshindrad äldre man blivit bortförd och grovt misshandlad.
Den första fällande domen är dock från 2009 och involverar Uppsala. En yngre man från Ukraina tvingades tigga i Uppsala och Stockholm, och han ska ha bott i Uppsala. Två personer från Moldavien dömdes till fängelse för människohandel.
– Mannen saknade armar och kläddes i linne för att förbipasserande skulle känna medlidande. Folk kunde ge honom femhundralappar. Vi kan se att brottsoffren inte sällan har någon form av handikapp, eftersom det tilltalar givarna. Det handlar om mycket utsatta personer, säger Kajsa Wahlberg.
2015 anmäldes flest brott om misstänkt människohandel kopplat till tiggeri: totalt 55 i hela Sverige. 2016 och 2017 var antalet anmälningar bägge åren 27. Något som enligt Kajsa Wahlberg skulle kunna bero på den nationella kartläggning som Polismyndigheten gjorde 2015, och som gjorde att polisen hämtade in mer information och såg fler misstänkta fall.
– Men det kan också bero på att vi har fått flera fällande domar de senaste åren och att det avskräcker. Alltså att brotten faktiskt har blivit färre.
Som UNT tidigare berättat ska en kartläggning av människohandel göras i Uppsala under våren, där man främst riktar in sig på förekomsten av människohandel och prostitution bland personer under arton år.