Nyligen rapporterade UNT att skolsköterskor i somras larmade utbildningsnämnden i Uppsala om en förvärrad drogsituation på gymnasieskolorna.
Anställda som tidningen talat med inom såväl polisen som socialtjänsten anser att tillgången på droger har vuxit i Uppsala. Anders Nilsson är chef för utredningsgrupp tre vid Uppsalapolisen, tidigare kallad gatulangningsgruppen. Han har jobbat som narkotikapolis i Uppsala i tolv år.
– Min uppfattning är att inflödet av alla typer av preparat till Uppsala har ökat de senaste tre åren och sedan ett år tillbaka har det blivit riktigt allvarligt, säger Anders Nilsson.
Han grundar sig på att polisen gjort flera mycket stora beslag. Ett exempel gäller det parti med hundratals kilo av det narkotikaklassade läkemedlet Tramadol som påträffades i Gottsunda för drygt ett år sedan.
Anders Nilsson berättar att antalet narkotikapoliser i Uppsala reducerats kraftigt sedan 2015 och han betecknar dagens personalsituation som katastrofal. Han framhåller att polisen troligen kunde beslagta ännu större mängder om de hade fler anställda, något som skulle påverka drogmissbruket bland unga i Uppsala.
– Ju mer narkotika vi tar bort, desto svårare blir det för ungdomar att få tag på narkotika.
Har missbruket bland de yngre i Uppsala förändrats de senaste åren?
– Jag är helt säkert på att det åtminstone inte har minskat. I många kretsar tycker man att det inte är värre att röka cannabis än att dricka alkohol, säger Anders Nilsson.
På Kungsgatan i Uppsala ligger Ungdomscentrum, en mottagning knuten till socialförvaltningen. Hit kommer den absoluta merparten av de ungdomar i Uppsala som ges behandling mot drogmissbruk.
Pirkko Uusitalo, socionom vid Ungdomscentrum, berättar att kön av hjälpsökande vuxit.
– För ett halvår sedan hade vi högst ett par veckors väntetid. Numera får ungdomarna vänta i upp till en månad innan de kan komma hit, säger hon.
– Missbruket riskerar att förvärras innan vi kan sätta in behandling och för föräldrarna är det givetvis väldigt jobbigt att vänta om deras barn är i kris.
För att spåra droganvändningen tar Ungdomscentrum urinprov. 2014 lämnade 111 ungdomar prover som påvisade att de använt narkotika. 2018 hade siffran stigit till 247 individer, det vill säga drygt en fördubbling.
Utifrån Ungdomscentrums statistik går det dock inte slå fast att fler unga i Uppsala använder narkotika. Ökningen av positiva provsvar skulle kunna hänga samman med polisiära insatser, att fler föräldrar sökt hjälp åt sina barn och mycket annat.
Om det är fler eller färre unga som testat narkotika är det ingen som vet. Som tidningen nyligen berättat tyder undersökningar bland elever i högstadiet och gymnasiet på att drogbruket sjunkit något i Uppsala län. Men de siffrorna bygger på vad ungdomarna själva uppger i enkäter.
Hilde Wiberg, chef för socialförvaltningens Ungdomsjour, tror att det blivit fler ungdomar i Uppsala som använder narkotika.
– Det är min känsla utifrån att jag rör mig mycket bland unga i riskmiljöer. På grund av sociala medier är det lättare att få tillgång till narkotika jämfört med för tio år sedan. Dessutom verkar fler ungdomar ha en mer liberal inställning till narkotika än förr, uppger Hilde Wiberg.
Vilka åtgärder skulle du vilja se?
– Fler områdespoliser. Samarbetet mellan socialtjänsten, skolan och områdespoliser är centralt för att komma åt narkotika bland ungdomar, säger Hilde Wiberg.
Ett positivt inslag är att myndigheterna till stor del tycks ha fått bukt med missbruket av rökheroin bland ensamkommande unga asylsökande i Uppsala. För två år sedan larmade polisen om stora problem med rökheroin vid bland annat Resecentrum, ett missbruk som också tros ha resulterat i en rad personrån.
Enligt polisen och socialtjänsten har gemensamma insatser medfört att många av de rökheroinmissbrukande ensamkommande ungdomarna kommit under behandling.