Genom åren har flera spelare från Almtunas J18- och J20-lag tagit klivet upp till A-laget.
Många ungdomar upplever en ökad press och stress kopplat till elitidrott, visar en studie från Linköpings universitet.
I några av Uppsalas största klubbar pågår nu arbetet för att förebygga psykisk ohälsa bland sina unga. Men det kan vara svårt att identifiera när en spelare mår dåligt.
– Det är ett undangömt problem, det kommer inte alltid fram att en spelare lider av prestationsångest eller den typen av mående, säger Nicklas Danielsson, sportchef i Almtuna hockey.
Hockeyklubben håller kontinuerligt individuella samtal med spelarna, följt av utvecklingssamtal efter varje säsong där både prestationer och frågor kring mående och känslor är centrala.
Även om spelarna regelbundet ges chansen att ventilera oroskänslor, är ämnet fortsatt stigmatiserat – särskilt hos unga män.
– Det inte alltid säkert att spelarna är öppna och transparenta med det. Det gäller att bygga förtroende och relationer för att kunna ha en öppen dialog. Är det något man inte trivs i eller mår dåligt av är det viktigt att prata om det. Det är miljön vi vill ha, säger Danielsson.
I J18 och J20 arbetar spelarna utifrån individuella utvecklingsplaner, där faktorer som hur det går i skolan, hur det är att bo själv och hur det generella måendet är ingår. Många har nyligen flyttat till Uppsala för att börja på hockeygymnasiet, långt hemifrån.
– Det är tufft för de spelarna som kommer från ungdomsåren och ska bli juniorer. Dels blir det en helt annan mängd träning, men också att kraven höjs. Många ska flytta in på ett studentboende och klara läxor, att laga mat, sova ordentligt, träna och sedan prestera på match samtidigt som man växer och hjärnan utvecklas. Det är jättekomplext.
Nicklas Danielsson är själv gammal hockeyspelare och nu sportchef i Almtuna, som också är hans moderklubb.
I UNT:s intervju med fotbollsspelaren Mathilda Andersson, som slutade med fotbollen på grund av sin psykiska ohälsa, föreslog hon att involvera idrottspsykologer i ett tidigare skede i idrottsliga verksamheter, som ett sätt att förebygga problemet.
Nicklas Danielsson är positiv till förslaget, men menar att Almtuna har inte råd att tillsätta en sådan person i dagsläget. Under året tog han istället kontakt med före detta hockeyspelaren Oskar Fröjdén, som själv slutat idrotta på grund av sitt mående – och istället sadlat om till att coacha unga idrottare genom bland annat prestationsångest och dålig självkänsla.
– Vi förmedlade den kontakten till J18 och J20 och uppmanade spelare att ta kontakt med honom om man känner att man har problem med vissa delar, men det ligger på dem själva. Tyvärr har inte vi i klubben ekonomi att tillsätta honom till varje spelare. Mycket ligger just på ekonomin, vi som förening har inte kapacitet eller resurser för det. Man får mätta mun efter matsäck.
I IK Uppsala fotboll är frågan högt prioriterad, enligt klubbchef Linn Andersson. Men hon poängterar att det alltid finns mer att göra.
– Man är inte fulländad på något sätt, och vi försöker hela tiden utveckla våra arbetssätt, säger hon.
Linn Andersson (till vänster), är klubbchef i Uppsala fotboll som haft ett av landets främsta F17-lag.
Psykisk ohälsa kan ta sig olika uttryck hos killar och tjejer, vilket Linn Andersson menar att föreningen uppmärksammar. Det kan även skilja sig mycket bland spelarna. Andersson berättar att ungdomarna vittnat om allt från prestationsångest och generell nedstämdhet till ätstörningsproblematik.
– De tjejerna vi har i vår verksamhet är ofta högpresterande i väldigt många delar av livet, vilket vi också märker av. Man vill prestera i skolan, med sina livsval, i det sociala, samtidigt som man gör den här elitförberedande- eller elitsatsningen.
– Vi märker att tjejerna ofta vänder stressen inåt, att man bär med sig saker till man nästan når bristningsgränsen och att det kommer fram först när det tagits ytterligare ett steg – till det att man nästan spricker, säger hon.
Klubben arbetar med individuella samtal med spelarna enligt schema för att dialogen ska vara kontinuerlig. Utöver det samverkar IK Uppsala med Celsiusskolan där fotbollsgymnasiet har sin plats.
IK Uppsala är en renodlad flick- och damförening som grundades 2016.
– Där vet vi att det finns väldigt mycket kompetens. Det finns bra, utbildade personer med rätt ingångar, och i fall man måste ta det så långt att man ska söka vård eller kurator, så underlättar det att vara i direkt dialog med skolan.
I Sirius akademiverksamhet har ett liknande arbete pågått de senaste åren. Bland annat har man från och med i år tillsatt Adam Kihlman, som är utbildad inom idrottspsykologi, för att arbeta fulltid som "helhetscoach" och ansvara för frågor som rör den mentala hälsan hos spelarna.
– Han har samtal med spelarna om allt från motivationsbrist, lagkamratsbeteende och uppförandekoder till om det är jobbigt med skola och att få ihop en helhet eller om saker och ting inte funkar, förklarar Oscar Zettergren, akademi- och ungdomsansvarig i Sirius fotboll.
Sirius kapten Adam Wikman är fostrad i klubbens akademiverksamhet.
Oscar Zettergren berättar att de har få fall där spelare uttryckt att det är svårt att få ihop vardagen med fotboll, skola och ett socialt liv – utan att bli utbränd som tonåring.
– Det finns de som tycker att man försakar socialt umgänge ju äldre man blir. Samtidigt så är väl det också ett tecken på att om man tycker att man försakar något annat för fotbollens skull så kanske man inte vill satsa på fotbollen. I det vi håller på med ska man inte känna att man försakar annat.
I de fall där det uppdagats att ungdomarna känner att de inte mäktar med vardagen har föreningen haft samtal med spelaren i fråga och gemensamt kommit fram till lösning som passar båda parter. Det kan till exempel vara att byta klubb.
Oscar Zettergren är ungdoms- och akademiansvarig i Sirius fotboll sedan december 2021.
– Det vi gör här ska vara så roligt, utmanade, spännande och lustfyllt att man inte vill göra annat. Så känner de allra flesta och de som inte känner så hittar vi ofta en lösning tillsammans. Kanske spela någon annanstans som både rimmar bättre med ambition och den tid man vill lägga ner, berättar Oscar Zettergren.
Vidare känner han sig tämligen säker på att ifall en spelare skulle må dåligt i akademiverksamheten, så skulle det komma fram.
– Vi tycker vi har jobbat för att skapa ett sådant samtalsklimat, så det borde det göra.