Nakenhet symboliserar sårbarhet. Jag har dock mött män vars nakenhet mer känts som en aggressionshandling. Män vars nakenhet alltså utsätter genom att vara så självklar. Män vars privata delar tycks påverkas annorlunda av gravitationen. Män som friserar håret, rakar sig och samtalar – och allt annat man kan pyssla med i ett omklädningsrum – konstant avklädda utan någon som helst rumslig känsla för var deras lätt asymmetriska kulor dinglar.
Gå till närmsta gym eller badhus så finns de där. Nakenmännen. Kanske är det arvet från en tid innan mobiler och sociala medier blev till ontologisk utgångspunkt för många unga jag på jakt efter en identitet.
Att dessa män duschade efter idrottslektionerna på deras tid känns inte ens som en killgissning. Det känns lika självklart som deras nakenhet idag.
Annat är det med dagens högstadieelever i Uppsala. Åtta av tio duschar inte efter idrotten. Så vad är det som har hänt?
Troligen ganska mycket sedan de förundransvärda nakenmännen gick i högstadiet.
Både lärare och elever nämner tidsbrist och möten med andra klasser i ofräscha omklädningsrum som orsaker till att så få duschar efter idrotten. Men varken tidsbrist eller möten med elever från andra klasser i omklädningsrum med bristande fräschör är något nytt.
Ett fåtal påtalar även en oro över att mobiler förekommer i omklädningsrummen.
"Det känns lite läskigt och obekvämt att duscha för att folk kan stå och ta bilder", säger en elev jag har pratat med i UNT:s stora granskning.
Vad med mobilhotellen många skolor använder? Eller de som samlar in mobilerna inför varje lektion? Ingetdera förhållningssätt är vattentätt. Undertecknad har jobbat på skola samt varit en odåga till elev själv – och allt jag kan säga är att där det finns en vilja, finns det också en väg.
Regeringen har i varje fall presenterat ett utredningsförslag om att alla grundskolor ska samla in mobilerna på morgonen och inte lämna tillbaka dem förrän skoldagens slut. De ansöker alltså om bygglov för flera mobilhotell. Typ.
Hur det går med den frågan återstår att se. Argument för och emot kommer kastas. Jag tror att en så mobilfri skoldag som möjligt kan vara hälsosam.
Det finns såklart många fördelar med mobiler och dylik teknologi. Men jag tror verkligen skärmarnas innehåll – med mobilerna i spetsen – har en större baksida än vad vi är medvetna om.
Vi har i princip skärmknarkat sedan cirka 2010 och framåt. Och blivit totalt överrumplade, till och med uppmuntrade, till att låta kommersiella teknologiska krafter ta något som inte var deras: En alldeles för stor plats i våra liv där de använder utrymmet till att gynna sina egna vinstdrivna intressen.
Resultatet? En sorts sfärisk överträdelse av det mest djupgående slaget, som omvandlat allt som utgör våra liv till zoner för kommersiell och rentav kolonial exploatering.
För dagens högstadieelever, varav de äldsta är födda 2009, har dessa krafter nästlat sig in sedan dag ett. Först var det kanske genom "paddan" eller päronens mobiler och slutligen deras egna bärbara dopaminkällor. Anknytningsteorin lämnar jag utanför detta, men i framtiden har det troligtvis tillkommit några varianter.
Hur som haver... Vad har då detta alster som började med nakenmän och sedan blev till början på ett sorts manifest mot nyliberalism att göra med tonåringar som inte duschar efter idrotten?
Jo, att det helt klart är en generationsfråga.