Foto: Fotograf saknas!
I Samariterhemmets gamla sjukhus stÄr den pampiga trapphallen med marmortrappa och smidda rÀcken kvar. De fÄr inte röras. Men runt omkring Àr det en byggarbetsplats.
Det Àr hÄl i vÀggarna, sladdar hÀnger frÄn taket och golvet Àr uppbrutet pÄ sina hÄll. PÄ vissa vÀggar stÄr planerade ÄtgÀrder antecknade med blyerts.
Det Àr som att byggjobbarna bara lagt ifrÄn sig verktygen och gÄtt hem. Och det Àr faktiskt precis vad som hÀnt, hÀr pÄ Dragarbrunnsgatan 74 i centrala Uppsala.
För Ätta Är sedan dundrade Uppsala kommuns anlitade byggjobbare in och rev ut i princip hela innanmÀtet pÄ den gulgrÄ nyrenÀssansbyggnaden frÄn slutet av 1800-talet.
Mattias Nordström, direktor pÄ Samariterhemmet diakoni.
â Det hĂ€r har varit en plats för vĂ„rd av mĂ€nniskor under lĂ„ng, lĂ„ng tid, sĂ€ger Mattias Nordström, direktor för Diakonistiftelsen, som Ă€ger byggnaden.
Men Àn i dag stÄr Diakonistiftelsen med en byggnad som det varken gÄr att bedriva verksamhet i eller hyra ut.
Hur kunde det bli sÄ hÀr? För att förstÄ det mÄste vi backa bandet ett Ärtionde.
Hösten 2015. Det Àr kris. Inte sedan andra vÀrldskriget har flyktingsituationen i Europa, Sverige och Uppsala varit sÄ allvarlig.
"Just nu upplever vi en flyktingtillströmning som saknar motsvarighet i modern tid. Det hÀr Àr frÄgan om en extraordinÀr hÀndelse", sÀger kommunalrÄdet Erik Pelling (S) i en intervju i UNT den hösten.
Han, liksom flera andra politiker, betonar i debatter att det Àr viktigt att Uppsala tar ett stort ansvar i flyktingkrisen. En av de stora frÄgorna vid den hÀr tiden Àr var alla flyktingar ska bo.
Redan tidigt pekar kommunen ut Samariterhemmet som ett alternativ. De gamla sjukhusrummen kan byggas om till ett 70-tal lĂ€genhetsrum, men det blir ingen hög standard. Duschrum, toaletter och kök fĂ„r delas â möjligen kan man göra om allt till studentboende nĂ€r flyktingkrisen Ă€r över.
Kommunen tecknar ett femÄrigt hyreskontrakt med Diakonistiftelsen och i slutet av 2016 gÄr byggjobbarna in i huset. Det rivs innervÀggar och vÄtrum, dörrar och linoleummattor Äker ut.
â Men det blev inte som det skulle. AffĂ€ren var vĂ€ldigt kontroversiell och rörde stora belopp. Och det var en sĂ„n otrolig tidspress, sĂ€ger en kĂ€lla med insyn till UNT.
Det skulle gÄ sÄ fort allting
Anonym kÀlla
Redan pÄ förhand hade tjÀnstepersoner varnat internt för att ge sig in i projektet. Att göra om sjukhusrum till godkÀnda bostÀder stÀller höga krav pÄ bland annat ventilation och brandsÀkerhet. Utöver det ansÄg vissa att kontraktet var sÄ dÄligt att de helt enkelt vÀgrade arbeta med projektet. Exempelvis fanns ingen uppsÀgningsklausul.
â Att i det lĂ€get riva och sedan tĂ€nka att man ska Ă„terstĂ€lla en sĂ„dan hĂ€r gammal byggnad Ă€r hĂ„l i huvudet. Vi sa klart och tydligt att det inte skulle gĂ„, sĂ€ger en andra kĂ€lla inifrĂ„n kommunen.
Carl Ljunggren, fastighetsdirektör pÄ Uppsala kommun.
Carl Ljunggren Àr fastighetsdirektör, alltsÄ högsta chef för Uppsala kommuns fastighetsförvaltning.
Varför lyssnade ni inte nÀr anstÀllda varnade?
â Det vet jag faktiskt inte, jag arbetade inte pĂ„ fastighetsstaben vid den hĂ€r tidpunkten. Vi gjorde en utvĂ€rdering nĂ€r allt var klart och jag uppfattade inte att det var flera personer som hade problematiserat inhyrningen, sĂ€ger han.
NÀr UNT i efterhand granskar turerna kring projektet blir brÄdskan tydlig.
Rivningen i gamla sjukhuset avbryts bara mÄnader efter att den dragit igÄng. För samtidigt som kommunen arbetar stenhÄrt för att Uppsala ska kunna ta sitt stora ansvar i flyktingkrisen Àndras Sveriges flyktingpolitik radikalt. Behovet av akuta flyktingbostÀder minskar drastiskt.
Sammanlagt betalar kommunen 4 miljoner kronor för att pÄbörja omvandlingen, visar UNT:s granskning. Det visar sig ocksÄ att hela rivningen skedde innan ombyggnationen frÄn sjukhus till bostÀder fÄtt bygglov. Det beviljades först ett Är efter rivningsstart.
Och kontraktet med Diakonistiftelsen? Det löper pĂ„ fram till 2021. SĂ„ Uppsalaborna fĂ„r fortsĂ€tta betala hyra och kostnader för el, vĂ€rme och vatten i sammanlagt fem Ă„r. Slutnotan blir nĂ€stan 30 miljoner kronor â för ett hus som aldrig anvĂ€nds.
HÀr skulle historien om flyktingboendet pÄ Samariterhemmet kunna ta slut. Men det gör den inte.
Det Àr höst 2021 och avtalet har till sist löpt ut. Men diskussionerna mellan Diakonistiftelsen och Uppsala kommun har bara börjat.
I hyresavtalet lovade kommunen att lÀmna Samariterhemmet i ett "av hyresvÀrden godtagbart skick". Helst vill Diakonistiftelsen att kommunen ska fÀrdigstÀlla det de pÄbörjade, alltsÄ göra om sjukhusrummen till lÀgenhetsrum.
I andra hand vill stiftelsen att kommunen ska ÄterstÀlla det de rev.
I nio Är har Samariterhemmet sett ut sÄ hÀr, sedan Uppsala kommun övergav lokalerna.
I nio Är har Samariterhemmet sett ut sÄ hÀr, sedan Uppsala kommun övergav lokalerna.
I nio Är har Samariterhemmet sett ut sÄ hÀr, sedan Uppsala kommun övergav lokalerna.
I nio Är har Samariterhemmet sett ut sÄ hÀr, sedan Uppsala kommun övergav lokalerna.
NÀr Gustaf Almkvist, Diakonistiftelsens styrelseordförande, blickar tillbaka pÄ den hÀr hösten betonar han att det Àr en viktig byggnad för stiftelsen.
â Kommunen rev ut allt som kunde anvĂ€ndas till det tidigare syftet med byggnaden, men man fĂ€rdigstĂ€llde ingen renovering till nĂ„got nytt syfte. I det skick som byggnaden Ă€r i nu Ă€r den inte brukbar för nĂ„got Ă€ndamĂ„l alls, sĂ€ger han i dag.
KommunalrÄdet Erik Pelling beskriver under hösten 2021 stiftelsens krav som "fullstÀndigt orimliga". Han hÄller med om att lokalerna ska ÄterstÀllas, men tycker att Diakonistiftelsen borde "bjuda till lite". Kommunen skulle ju bygga bostÀder Ät flyktingar, ett behjÀrtansvÀrt uppdrag som dessutom ligger i linje med Samariterhemmets vÀrdegrund.
Erik Pelling ansÄg 2021 att Diakonistiftelsen borde "bjuda till".
â Men det ingĂ„r inte i vĂ„rt uppdrag att understödja kommunen, sĂ€ger Gustaf Almkvist.
Vad ett "godtagbart skick" betyder verkar inte gĂ„ att komma överens om â parterna stĂ„r sĂ„ lĂ„ngt ifrĂ„n varandra att de gör sig redo för att göra upp i domstol.
"Vi Àr övertygade om att vi skulle vinna en rÀttslig tvist om det gÄr sÄ lÄngt", sÀger Erik Pelling, som nu Àr kommunstyrelsens ordförande, till UNT i november 2021.
Och det gÄr faktiskt sÄ lÄngt. I mars 2022 lÀmnar Diakonistiftelsen in en stÀmningsansökan.
För att hantera stÀmningen anlitar kommunen en advokatfirma. Enligt fakturorna, som UNT har gÄtt igenom, lÀgger firman över 750 arbetstimmar, alltsÄ motsvarande 18 arbetsveckor, pÄ det hÀr Àrendet. Kostnaden blir 3,3 miljoner kronor. Men inte heller advokaterna verkar kunna hitta en snabb lösning pÄ tvisten.
Det dröjer Ă€nda till sommaren 2023 â Ă„tta Ă„r efter den hĂ€r historiens början â innan nĂ„got hĂ€nder.
Kommunen, som var sÄ sÀkra pÄ att vinna en rÀttslig tvist, gÄr dÄ med pÄ en förlikning. Hela kommunstyrelsen ska i regel godkÀnna ett sÄdant avtal, men kommunalrÄden har hunnit gÄ pÄ semester. Erik Pelling bedömer att summan Àr förankrad hos de andra och godkÀnner förlikningen pÄ egen hand.
DÀrefter passerar avtalet obemÀrkt förbi. Det dyker inte upp pÄ nÄgon dagordning och blir inte föremÄl för politisk debatt.
I avtalet stĂ„r: âParterna förbinder sig, utan begrĂ€nsningar i tiden, att inte avslöja förekomsten av eller innehĂ„llet i detta avtalâ.
Men UNT kan avslöja att kommunen betalar 18 miljoner kronor till Samariterhemmet för att förlikas. I en handvÀndning Àr dÀrmed tvisten, som pÄgÄtt i sÄ mÄnga Är, avgjord.
Transaktionslistor som UNT har tagit del av visar att summan som kommunen försöker dölja Àr 18 miljoner kronor.
Vad var det som hÀnde bakom stÀngda dörrar?
â Jag kan inte avslöja det utan att bryta mot min sekretessplikt, i och med att Ă€rendet Ă€r sĂ„ kĂ€nsligt, sĂ€ger Amelia Kryzmowski, advokat pĂ„ den firma som kommunen anlitade.
SÄ hÀr sÄg Samariterhemmet ut nÀr enbart den gamla sjukhusdelen fanns.
En pojke fÄr vÄrd av en sjuksköterska Är 1942.
Samariterhemmet inför jubileumsÄret 1962.
Första spadtaget tas i nÀrvaro av bland andra Àrkebiskopen.
Enligt kommunen Àr det Diakonistiftelsen som begÀr att förlikningsbeloppet ska hemlighÄllas. Det Àr inte ovanligt att sekretessbelÀgga sÄ kallade affÀrshemligheter. Stiftelseordförande Gustaf Almkvist vill dÀrför inte kommentera förlikningen nu heller.
â Vi hittade en nivĂ„ som var acceptabel för oss och som var acceptabel för kommunen. Det Ă€r vad jag kan sĂ€ga.
Inte heller Uppsala kommuns fastighetsdirektör, Carl Ljunggren, vill sÀga vad som var nyckeln till att lÄsa upp tvisten.
â Det var lĂ„nga diskussioner som gjorde att vi kom överens.
"Vi hade alla varit glada om vi sluppit tvisten", sÀger Carl Ljunggren, Uppsala kommuns fastighetsdirektör.
Det stod ju svart pÄ vitt i avtalet att ni skulle lÀmna huset i "godtagbart skick". Varför behövde ni diskutera det i flera Är?
â Vi hade alla varit glada om vi sluppit tvisten. Det tog tid och kostade pengar. Men det tog flera Ă„r att komma fram till vad som var det "godtagbara skicket", sĂ€ger Carl Ljunggren.
Han var inte fastighetsdirektör nÀr avtalet skrevs pÄ, men han sÀger att kommunen lÀrt sig en lÀxa.
â Det största felet kommunen gjorde var att drabbas av stressen. Man borde ha tagit ett djupt andetag och utrett hela affĂ€ren bĂ€ttre, men det Ă€r otroligt lĂ€tt att sĂ€ga i efterhand.
Erik Pelling lyfte under flyktingkrisen fram boendelösningen pÄ Samariterhemmet som ett exempel pÄ kommunens handlingskraft.
â Det var ett politiskt vĂ€gval. Skulle vi ta bostĂ€der frĂ„n den vanliga bostadskön, det vill sĂ€ga att mĂ€nniskor som har köat i 20-30 Ă„r skulle hamna lĂ€ngre bak i kön? Eller skulle vi försöka hitta andra, mer temporĂ€ra lösningar? sĂ€ger han nu till UNT.
NÀr det sedan inte kom sÄ mÄnga flyktingar som man trott satt ni ÀndÄ fast i ett femÄrigt kontrakt. Hade ni för brÄttom?
â Med det vi visste dĂ„ och i den krissituation vi faktiskt befann oss i, sĂ„ hade vi inte för brĂ„ttom. Utan uppdraget frĂ„n staten var ju âlös det hĂ€r och agera skyndsamtâ. Det olyckliga hĂ€r var ju att vi inte anvĂ€nde lokalen.
Att det inte blev en bra affÀr, rent ekonomiskt, medger Erik Pelling.
â Det blev fel, men det var ju rĂ€tt tĂ€nkt.
Ăr det Uppsala kommuns sĂ€msta hyresaffĂ€r nĂ„gonsin?
â Sett i backspegeln kĂ€nner jag inte till nĂ„gon annan hyresaffĂ€r som har slutat sĂ„ hĂ€r, sĂ„ det Ă€r ju mycket möjligt. Men utifrĂ„n vad vi visste dĂ„ var det ett lĂ€tt beslut att fatta i kommunstyrelsen.
NÀr förlikningsavtalet Àr pÄskrivet och överföringen pÄ 18 miljoner Àr gjord gÄr kommunens tjÀnstepersoner ut och firar med advokaterna. Det berÀttar en kÀlla med insyn för UNT.
Men vad Àr det egentligen de firar? Advokaterna kanske firar att de nu kan avsluta ett jobb som Uppsalaborna betalat dem över 3 miljoner kronor för.
Vad kommunen firar Àr mer oklart.
Sammanlagt 50 miljoner kronor av skattebetalarnas pengar har gÄtt till advokater, förlikning, hyra och renovering av ett hus som aldrig anvÀndes.
Det hĂ€r Ă€r tredje delen i UNT:s granskning "Kommunens drömkĂ„kar", om hur kommunen hanterar historiska Uppsalabyggnader â och om pengarna som gĂ„tt till ingenting. LĂ€s om Skarholmen och Hospitalet hĂ€r.
SĂ„ gjorde vi jobbet
Bakom uppgifterna i artikeln ligger omfattande intervjuer med flera olika kÀllor, som har insyn i kommunens verksamhet och pÄ olika sÀtt varit inblandade i de aktuella Àrendena.
Utöver intervjuerna har vi ocksÄ genomfört en noggrann granskning av en stor mÀngd dokumentation. Detta inkluderar beslut som har fattats av kommunen, fakturor, avtal och andra relevanta handlingar. Med hjÀlp av dokumenten har vi kunnat kartlÀgga hÀndelseförloppet och de kostnader som har uppstÄtt i samband med affÀrerna.