Därför är allsidig kost bättre än vegetarisk

Vad är mest hälsosamt och hållbart, vegetarisk kost eller allsidig sådan? Claes Littorin, Ordförande Mittsvenska friidrottsförbundet, ger sin slutreplik i diskussionen om den så kallade vegovågen.

"Från ett friidrottsperspektiv propagerar jag inte för kött, utan för allsidig svensk näringsrik kost." skriver insändarskribenten.

"Från ett friidrottsperspektiv propagerar jag inte för kött, utan för allsidig svensk näringsrik kost." skriver insändarskribenten.

Foto: Fotograf saknas!

Slutreplik2025-05-05 14:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Pennlöv (UNT 28/4) skriver att vegetarianism och ätstörningar sammanblandas utan stöd i forskning. Men forskning vid Lunds universitet visade att 38 procent av studiens unga tjejer hade järnbrist. Hos de som åt vego var siffran 70 procent. 52 procent av alla med ätstörningar i en studie gjord av North Carolina university åt enbart vego. Snittet i kontrollgruppen var 12 procent.

Att forskare inom hållbarhet, Troell och Jonell (UNT 30/4), väljer ett så snävt spår som att förespråka vegetariskt, är beklämmande.

Som forskare inom ett ämne är det säkert lätt att fastna i ett tunnelseende och inte se hela perspektivet. Men om man forskar i hållbarhet, så hade det varit önskvärt att försöka vidga sina vyer och se hållbarheten i öppna landskap, biologisk mångfald, självförsörjningsgrad, transportpåverkan och folkhälsa.

Det spelar inte någon roll hur mycket fakta man lägger fram om möjligheten att klara såväl det ena som det andra med enbart vegetarisk kost. För verkligheten – med järnbrist och ätstörningar – berättar en helt annan fakta. Cirka 90 procent av svenskarna föredrar att äta allsidigt. Serveras man mat man tycker om, så äter man bättre, mer och får i sig det kroppen behöver.

Troell och Jonell tar även upp klimatpåverkan, miljö och resursanvändande.

Klimat: wwf:s köttguide ger grönt ljus för viltkött och relativt okej för ekologiskt och svenskt beroende på köttslag.

Miljö: i princip alla organisationer och myndigheter med Jordbruksverket och Naturvårdsverket i spetsen, oroas över den snabba förlusten av biologisk mångfald när betesarealen går ner. 1930 fanns det 2 miljoner kor i Sverige. 2024 knappt 500 000. Arealen betesmark har minskat med 80 procent på 150 år, enligt Jordbruksverket. Betande flinka mular ger livskraft åt utrotningshotade växter, våra livsviktiga pollinerare och ger ett vackert varierat kulturlandskap.

Och vad gäller resursanvändande, ja nog är det väl betydligt mer försvarbart att konsumera inhemska livsmedel när alternativet är transporter med miljövidriga lastbilar och skepp över hela jordklotet.

Återigen, enbart vegetarisk kost är ohållbart. Från ett friidrottsperspektiv propagerar jag inte för kött, utan för allsidig svensk näringsrik kost.