Sex grekiska sjuksköterskor är ingen tungvrickarövning utan verkligheten på ortopeden på Akademiska sjukhuset. Snart är de åtta dessutom. De har rekryterats för att komma till rätta med en ansträngd personalsituation. Efter att ha tränats i svenska språket och överkommit skillnader i vårdkultur har de kommit in i jobbet och kan bidra (UNT 12/6). Allt frid och fröjd? Inte riktigt.
De visar sig att de grekiska sköterskorna tjänar mer än sina svenska kolleger. Ganska mycket mer dessutom. En hade 8 000 kronor mer i lön än sin handledare på avdelningen och den som tjänar mest av grekerna har 15 000 kronor mer än en nyutexaminerad sjuksköterska. Inte rimligt, tycker den övriga personalen som också har synpunkter på arbetsbelastningen på avdelningen när de nya introduceras.
Historiskt har sjuksköterskor släpat efter lönemässigt, jämfört med andra grupper med högskoleutbildning. Problemet, ansåg de själva, var låga ingångslöner. Det tycker man fortfarande. I ett upprop i våras (11/4) krävde 553 blivande sjuksköterskor ”individuella förhandlingar” för att jobba på Akademiska. Lönenivån är inte bestämd men runt 35 000 kronor skulle motsvara det ansvar och den kompetens som yrket kräver, anser studenterna.
Men egentligen var nog problemet den sammanpressade lönestruktur som rådde tidigare. Erfarenhet och vidareutbildning lönade sig mycket lite. Det har blivit ändring på detta. Den långvariga personalbristen har säkert bidragit, men också ett skifte i synen på kompetens och erfarenhet. I fjol tjänade en grundutbildad sjuksköterska anställd i regionen 39 356 kronor, medan en specialistsjuksköterska tjänade 44 642 kronor (Vårdförbundet). Ingångslönen för en nyutexaminerad låg på cirka 29 000-30 000.
Hur kommer man vidare? Om 22-åringar utan erfarenhet fick 5 000 kronor extra skulle inte det betyda att äldre sjuksköterskor fick motsvarande höjning. I stället blir strukturen mer sammanpressad igen. Andra stora yrkesgrupper som lärare har samma erfarenheter. Med ansträngda kommunala och regionala budgetar måste man prioritera och då ska givetvis kompetens och erfarenhet räknas högt.
De grekiska sjuksköterskorna, och fler som dessa, kan faktiskt bidra till ett högre löneläge på sikt. Det är den individuella lönesättningens främsta egenskap ur löntagarens perspektiv: Varför ska hen tjäna mer än jag? Arbetsgivaren behöver då ett motiv. De har kanske masterutbildningar och många år i yrket, som chefen på ortopeden säger till UNT om de nya medarbetarna. Okej, då vet jag. Dit kan jag också nå.