”Måste man bli hemmafru om man har barn och bor på landet?”
Det undrar Frida. Hon är en av föräldrarna i Tunaby, tre mil utanför Uppsala, som kommer behöva åka tio mil varje dag för att lämna tvååriga dottern Gry på förskolan (UNT 27/6). Förskolebristen har lett till att Gry placerats på en förskola två mil från hemmet, och sedan ska hennes föräldrar också ta sig till sina jobb. Hennes granne Therese har också fått förskoleplats två mil hemifrån för sonen Casper.
”Det blir 80 minuter i bil varje dag för att hämta och lämna”, sade Therese till UNT.
Under våren har ledarsidan skrivit om villkoren för Uppsala kommuns landsbygdsbor (UNT 29/3, 10/4) och vittnesmålen om livet på landet har strömmat in – inte minst från småbarnsföräldrarna. De beskriver ett liv där vardagspusslet är svårare att få ihop än för vännerna i stan. En del av stadsborna lider också av obekväma förskoleplaceringar, men de behöver knappast köra 80 minuter dagligen för hämta-lämna-karusellen.
En fjärdedel av Uppsalas kommuninvånare bor på landsbygden. Och de kommer att bli fler.
Tunabymamman Frida har vuxit upp där, men allt fler nya eller blivande barnfamiljer flyttar också till Tunaby och andra landsbygdsorter.
Vad beror det på? På grund av bostadspriserna och den minskade reallöneutvecklingen har det blivit svårare att köpa hus inne i Uppsala för dagens småbarnsföräldrar – även för akademikerna med relativt hög inkomst. För att leva ut villa-volvo-vovve-drömmen flyttar därför många från stan till kommunens landsbygdsorter där husen kostar mindre. Av allt att döma ser den trenden ut att bara bli starkare med tiden.
Det kommer därför bli allt viktigare att vardagspusslet går ihop för föräldrarna på landsbygden.
Samtidigt är välfärden sämre för landsbygdsborna än för stadsborna, enligt Uppsala kommuns egen rapport ”Service på landsbygden”. Rapporten kartlägger tillgången till kommunal service i 14 prioriterade tätorter, där drygt 40 procent av Uppsalas landsbygdsbor bor. Av invånarna i de prioriterade orterna saknar till exempel en av tio förskola eller dagbarnvårdare, tre av fem lågstadstadieskola och mindre än hälften en fritidsgård inom en kilometers avstånd.
Läget är ännu värre för landsbygdsorterna som inte omfattas av rapporten.
Om Uppsala ska vara en attraktiv familjekommun behöver man därför prioritera välfärden på landsbygden. Ju lättare vardagspusslet är desto mer ökar dessutom sannolikheten att husägarna vågar skaffa fler barn – vilket behövs sett till de demografiska utmaningarna som kommer av att allt fler lever längre samtidigt som barnafödandet är lågt.
Då duger det inte att föräldrarna på landet, som Frida och Therese i Tunaby, måste åka flera mil till barnens förskola.