Landsbygdsborna i Uppsala kommun är lika mycket skattebetalare och viktiga kommuninvånare som stadsborna. Men trots att nästan en fjärdedel av Uppsalas kommuninvånare bor på landsbygden, behandlas de som ett särintresse och får sämre tillgång till kommunens service och satsningar.
När detta konstaterades på ledarplats (UNT 29/3) kom mothugg från ordförande för kommunens landsbygdsberedning, som med hänvisning till rapporten ”Service på landsbygden” menade att landsbygdsborna minsann har det bättre än man tror (UNT 4/4).
Men oavsett vad man tittar på, har stadsborna bättre tillgång till kommunal service än landsbygdsborna.
Rapporten omfattar inte ens hälften av Uppsala kommuns landsbygdsbor. Den kartlägger tillgången till kommunal service i fjorton prioriterade tätorter. Tillgången till service avgörs utifrån närhet till olika ”servicekategorier”, som förskola, grundskola, fritidsgård och tät kollektivtrafik för att nämna några. Fyra av de fjorton prioriterade landsbygdstätorterna har radikalt sämre tillgång till kommunal service.
Tre av de mest eftersatta orterna ligger längs väg 282: Gunsta, Länna och Knutby. Almunge, som också ligger vid väg 282, sticker ut som en av tätorterna med bäst serviceutbud.
Gunsta, Länna och Knutby lider av ungefär samma brister på kommunal service. Alla tre har olika grad av bristande tillgång till grundskolor och fritidsgårdar samt saknar närhet till tät kollektivtrafik. Sämst serviceutbud har Gunsta och Länna – särskilt för barn och unga.
Föräldrar längs väg 282 behöver skicka barnen till skolor i stan – samtidigt som barnen har svårt att ta sig dit och hem själva. Det krävs inte mycket fantasi för att se framför sig vilket bilskjutsande det blir, eller att någon måste kunna ta emot barnen från en eventuell skolskjuts. Det kan knappast vara utan påverkan på någon av föräldrarnas möjlighet att jobba.
Avsaknad av kollektivtrafik slår också mot den som behöver pendla till jobbet. Antingen måste man ta bilen eller anpassa sig efter en gles tidtabell. Det försämrar landsbygdsbornas möjlighet att leva mer klimatsmart, men framför allt deras konkurrenskraft på arbetsmarknaden.
Man hade därför kunnat tro att Uppsalas nyklubbade landsbygdsprogram innehåller konkreta åtgärder för att förbättra tillgången till skolor och kollektivtrafik. Inte minst för orterna längs väg 282 som bevisligen är särskilt utsatta.
Är så fallet? Nej.
Planen på ny grundskola i Gunsta är dessutom lagd på is.
Landsbygdsborna längs väg 282 är kommunens största förlorare. Och sett till kommunens landsbygdspolitik, har de inte mycket att hoppas på.