Framtidens flygplan kommer att vara snällare mot klimatet än vad dagens flygplan är. Nästa generations flygplan kommer ha lägre bränsleförbrukning än i dag och planen väntas bli lättare vilket reducerar vikt- och luftmotstånd, ökar motorernas effektivitet och på sikt minskar utsläppen av koldioxid och kväveoxider. Men flygets påverkan på klimatet tycks vara något av en knäckfråga.
För samtidigt som flygplanen blir mer klimatsmarta ökar antalet flygresor. Enligt Transportstyrelsens senaste prognos kommer antalet svenska flygresor öka med 22 procent fram till år 2022. Enligt beräkningar från FN:s klimatpanel står flygsektorn i dag för tre till fem procent av den globala uppvärmningen, år 2050 kan flygets påverkan ha stigit till 15 procent och ett ökat antal flygningar är huvudanledningen.
– Dagens resemönster kan inte fortsätta. Den tekniska effektivisering som görs till förmån för klimatet äts upp av ökad konsumtion. Våra utsläpp orsakar och kommer att orsaka en enorm skada på klimatet. Det är viktigt att även flyget klimatanpassas, säger Svante Axelsson, nationell samordnare för ett fossilfritt Sverige och fram till augusti generalsekreterare för Naturskyddsföreningen.
Samtidigt tar det lång tid att byta ut en flygplansflotta. Flygplanstypen Boeing 747 introducerades för 45 år sedan men dominerar fortfarande bland större flygplansmodeller. Enligt Myndigheten för trafikanalys kommer flygplansflottan år 2030 och 2050 att se ut ungefär som den gör i dag. Svante Axelsson menar att det måste gå snabbare än så.
– Flyget har ingen större chans att överleva om man inte blir en del av lösningen, säger han.
Från Naturskyddsföreningens sida förespråkar man någon form av prissättning på koldioxidutsläpp så att priserna på flygresor höjs.
– Flyget är enormt subventionerat. Om flyget skulle vara lika beskattat som biltrafiken skulle en resa till Thailand kosta runt 6 000 kronor mer, säger Svante Axelsson.
Naturskyddsföreningens stora förhoppning är att de prognoser som gjorts över hur flygtrafiken kommer att öka helt enkelt inte stämmer.
– Prognoser tenderar att vara fel. Enligt den prognos som gjordes för energianvändningen år 1972 skulle vi konsumera 80 procent mer el i dag än vad vi faktiskt gör. Biltransporterna har halverats jämfört med vad prognosen antydde och tågtrafiken har ökat mer än förväntat. Jag hoppas att det går fel åt rätt håll, säger Svante Axelsson.
LÄS MER: