Jettmotorn var civilflygets stora tekniska revolution när den överfördes från militärflyget på 60-talet. Ur en lekmans ögon har planen inte förändras så mycket sedan dess, även bröderna Wright skulle troligtvis känna igen dagens flygplan. Men visst har många tekniska förändringar skett. Genom att öka diametern på jetmotorerna har exempelvis flygplanens bullernivåer sänkts. Dagens flygplan är 50 procent tystare än de var för tio år sedan och nästa generations flygplan tror vara omkring 15 procent tystare än i dag.
Ett av de senaste moderna planen att tas i bruk är Airbus A380, världens största flygplan med fyra motorer och två kompletta våningar passagerardäck. Den största modellen har möjlighet att bära över 900 passagerare och det är bland annat för att kunna ta emot dessa plan som Arlanda rustas upp. Men mycket större än så här kommer framtidens flygplan inte att bli, säger Mats Åbom, professor och enhetsledare för institutionen Farkost och flyg på KTH.
– Det är svårt att göra större plan som blir ekonomiskt lönsamma bränslemässigt. Mellan 200 och 300 passagerare kommer nog att vara standard, säger han.
Framtidens plan kommer med största sannolikhet vara lättare. Aluminium fasas troligtvis ut och ersätts av kompositmaterial som kolfiber och liknande. När planen blir lättare minskas också bränsleförbrukningen. På det stora hela väntas den tekniska utvecklingen väntas gå så snabbt att bränsleförbrukningen sänks med en procent per år fram till år 2050. Även nya sorters bränsle lär ersätta dagens flygbränsle. Det solcellsdrivna flygplanet Solar Impulse 2 blev i sommar det första planet att ta sig runt världen enbart med solkraft.
Nya plan kostar hundratals miljoner kronor, Airbus A380 kostar uppemot en miljard. Det innebär enorma investeringar för flygbolagen som behöver ge avkastning. Majoriteten av de nya flygbolag vi ser i dag, exempelvis Norwegian, köpte nya plan när de etablerade sig. Äldre bolag som SAS och Lufthansa har dock äldre plan som snart kommer att börja bytas ut. Men det kommer troligtvis krävas minst en utbytescykel till innan vi ser plan som är annorlunda från dagens.
– Säkerheten är det i särklass viktigaste och så länge planen är säkra och befintliga plan kan förfinas och utvecklas är det mer bekvämt och billigare än att bygga helt nya flottor, säger Mats Åbom.
Men om 20–30 år är det inte omöjligt att vi ser helt nya typer av flygplan. Exempelvis plan med motorer inbäddade i kroppen.
– Det finns skisser på plan som ser ut som en enda flygande vinge, som en stor triangel, förklarar Mats Åbom.
På den amerikanska sidan håller NASA på att ta fram detaljerade planer på hur framtidens plan kan komma att se ut. Gemensamt för planen är att de är renare, tystare och snabbare än dagens plan.
Utöver att utveckla själva flygplanen finns mycket förändringspotential kring sättet planen flyger på. Det har exempelvis talats om att börja flyga i formation, att planen ska flyga långsamme och lufttankning, alltså att ett plan tankas av ett tankflygplan medan det är i luften.
– Jag tror att det är svårt att få till sådana lösningar, åtminstone så länge det finns enklare förbättringsåtgärder att ta till. En sådan skulle kunna vara att skapa ett gemensamt luftrum över Europa. I dag har varje nation sitt luftrum med sina förutbestämda flygvägar. Det gör att knappt något plan flyger den rakaste vägen till destination, säger Mats Åbom.
LÄS MER: Arlanda får nytt bagagesystem