En mer oväntad satsning går till en tidigare mer okänd diagnos som heter trotssyndrom. "Trotssyndrom tycks vara underdiagnosticerad i Sverige. Det är en diagnos som ökar risken för att man utvecklar våld senare i livet. Vi har därför gett Socialstyrelsen ett uppdrag: Kan vi identifiera fler barn som har den här diagnosen, så att de får bättre vård och behandling tidigare, kan vi motverka en del våld", säger Jakob Forssmed.
Poliser, anhöriga och en åklagare som UNT tidigare har varit i kontakt med säger alla att de inte förstår varför de få psykiskt sjuka personer som anses farliga för andra inte stängs in och får vård.
Läkare svarar i en tidigare artikel att de tycker att reglerna för när någon får låsas in inte medger sådana tolkningar och att det är svårt att låsa in någon mot sin vilja. Jakob Forssmed håller inte riktigt med.
– Jag bedömer att reglerna är tydliga, det är mer hur de tillämpas och i vilka situationer man använder lagstiftningen. Lagstiftningen ger möjlighet att tvångsvårda personer som är en fara för sig själv eller andra, svarar Jakob Forssmed.
Han säger att regeringen arbetar intensivt och med många åtgärder för att bekämpa våld och förebygga denna typ av våldshandlingar.
– Nyligen har vi gett en specialmyndighet (SBU) i uppdrag att se över kunskapsläget kring riskbedömningar inom psykiatrin och andra verksamheter inom hälso- och sjukvården. Riskbedömningarna gäller framtida benägenhet att begå våldshandlingar i samhället.
Däremot anser han att det finns risk att patienter faller mellan stolarna när de både lider av ett drogmissbruk och psykisk ohälsa.
– Ja, de som har en samsjuklighet med drogberoende måste få en samlad vård och behandling. Därför har vi tillsatt en delegation för att dessa personer ska få bättre hjälp. De hamnar lite mellan stolarna i dag, säger Jakob Forssmed.
I fallet med Märstabon Nimo Bashir Daud, 28, som knivhöggs till döds när hon var på väg hem från jobbet så hade gärningsmannen både problem med droger och psykisk sjukdom.
Jakob Forssmed tror även att en nyckel är att öka kunskapen om psykisk hälsa i hela samhället.
– Vi får inte tro att alla människor som bär på psykisk ohälsa är våldsbenägna för så är det verkligen inte. Det är faktiskt så att vissa former av psykisk ohälsa gör att man är mindre våldsbenägen, säger Jakob Forssmed som nyligen gav ett uppdrag till 25 myndigheter att bidra till en bättre psykisk hälsa.
UNT har i tidigare artiklar beskrivit de anhörigas vanmakt efter att Nimo Bashir Daud och pensionären Lisbeth Liljegren, 78, mördades av för dem helt okända personer.
Här gick undersköterskan Nimo Bashir Daud upp från busshållplatsen mot sin bostad i Märstastadsdelen Valsta, där en okänd man knivhögg henne till döds.
Jakob Forssmed berättar att regeringen nyligen gjort en överenskommelse med Sveriges kommuner och regioner (SKR) för att utveckla den vården och utskrivningsprocesser, något som bland andra intresse- och anhörigföreningen Attention Uppsala har efterfrågat.
– Det handlar om en överenskommelse där vi anslår 1,6 miljarder kronor för att just förbättra olika delar av psykiatrin de kommande åren. Regeringen anslog under onsdagen också, efter en ändring i budgeten, 500 miljoner kronor extra till psykiatrin.
Vissa tycker att de gamla mentalsjukhusen som fanns före psykiatrireformen 1995 ska återskapas.
Vad tycker du om det?
– Jag vet inte riktigt vad som avses. Det finns möjligheter till tvångsvård i dag. Är det så att psykiatrin bedömer att en person är farlig för sig själv eller för andra, då får man tvångsvårda personer. Man får göra det så länge som det krävs, så länge som faran föreligger. Sedan är det alltid så att man behöver utveckla med ny kunskap hur man på bästa sätt kan göra bedömningarna kring när man är en fara för sig själv och för andra, säger Jakob Forssmed.
Regionerna som sköter största delen av den psykiatriska vården har ett tufft ekonomiskt läge, enligt det ansvariga regionrådet i Uppsala län, Neil Ormerod (V).
Kommer regionerna att få del av de här pengarna nu?
– Ja, regeringen kommer även att skjuta till en miljard till barn- och ungdomspsykiatrin (Bup) i år för att korta köerna, öka tillgängligheten och öka kvalitén. Vi lägger också ett uppdrag om att Bup ska samverka bättre med kommunernas socialtjänst. För att de tidigare också ska kunna hjälpa unga som riskerar att hamna i farliga sammanhang eller börja utöva våld, säger Jakob Forssmed.
Han vill nu att regionerna prioriterar psykiatrin.
– Det är en patientgrupp som inte är lika högljudd som andra och det får inte spela roll när man gör prioriteringarna mellan patientgrupper.
– Det pågår nu ett arbete kring hur man kan få en bättre lagstiftning samt vård och behandling för personer som både har ett drogmissbruk och psykisk ohälsa. Där kan vi förbättra hur den vård och behandling som de får, för det fungerar inte tillräckligt br
Men den statliga rättspsykiatriska vården tar alltmer resurser av region Uppsalas ordinarie psykiatrivård och regionledningen vill att staten tar kostnaden. De allra flesta som döms till rättspsykiatri, som är en dyrare vård, har haft kontakt med den allmänna psykiatrin innan de begår brott. Därför skulle det enligt Attention Uppsala vara lönsamt att satsa mer på den allmänna psykiatrin i stället.
Kan staten ta över kostnaden för rättspsykiatrin?
– Vi ser nu över hela huvudmannaskapet för hälso- och sjukvården, inbegripet rättspsykiatrin. Det finns både saker som talar för, och saker som talar emot att regionerna har rättspsykiatrin. I juni kommer ett betänkande att presenteras om huvudmannaskapsfrågorna, säger Jakob Forssmed, som vill att rättspsykiatrins utskrivningsprocess utvecklas.
– Ofta blir man kvar längre än vad man kanske faktiskt skulle behöva, för att det inte finns en tillräckligt bra utslussningsverksamhet. Och det innebär också att personer som är i behov av rättspsykiatri kanske finns ute i samhället, vilket är en stor brist förstås.
Elisabeth Axberg, från Attention Uppsala, är inte nöjd med svaret om rättspsykiatrin som slukar resurser från regionens kassa.
– Nej, det är ju absurt att utredningen är klar först till sommaren, när läget är akut för de svårast sjuka. Antalet självmord ökar under tiden i vårt län, säger hon.