Risk för rivning när stadsdel omvandlas

Planeringen för omvandling av stadsdelen Boländerna i Uppsala går in i skarpt läge. Samtidigt finns farhågor för att äldre bebyggelse ska slukas av grävskoporna.

Några hus finns kvar från starten för Boländernas utbyggnad. Den äldsta bostadsdelen i pianofabriken vid Bergsbrunnagatan är från början av 1900-talet.

Några hus finns kvar från starten för Boländernas utbyggnad. Den äldsta bostadsdelen i pianofabriken vid Bergsbrunnagatan är från början av 1900-talet.

Foto: Ola Lindqvist

Uppsala2019-03-09 21:00

Kommunen förbereder en utbyggnad i stor skala med arbetsplatser, butiker, korttidshotell och industrilokaler i Boländerna. Nya förbindelser och tvärgator genom de stora kvarteren ska förbättra tillgängligheten och dagens trafiksituation.

Längst har planerna kommit för kvarteren vid Säbygatan-Östunagatan i nordvästra hörnet av stadsdelen, strax intill Strandbodgatan och Resecentrum, lanserat under namnet Främre Boländerna. 2014 kunde UNT berätta om planerna på ett Uppsala Trade Center i området med fyra tornliknande byggnader. Kommunens planering har senare delvis ändrat inriktning men några nybyggen har ännu inte startat.

LÄS MER: Tornhus och broar i byggförslag

Nu inleds sista fasen i förberedelserna, som ska leda fram till en färdig detaljplan, kanske under första kvartalet 2021. Kommunens byggnadsnämnd har lagt fast riktlinjerna för planeringen. Där slås exempelvis fast att fastigheter ska ha stora inslag av "utåtriktade verksamheter" i bottenvåningarna för att skapa en levande stadsmiljö. Dagens få gröna plättar i området ska bevaras men kan komma att innehålla mer "stadsgrönska". P-platser ska främst ordnas på kvartersmark, inte längs gatorna, enligt direktiven.

– Utvecklingen av Främre Boländerna med sitt läge nära Resecentrum ger stora möjligheter att förlänga centrum. Vi behöver mer kontorsytor och mer handel, säger byggnadsnämndens ordförande, Ylva Stadell (S).

LÄS MER: Flera byggprojekt i startgroparna

Samtidigt har farhågor väckts om att byggnader från 1930-40-talen, då Boländerna så smått började växa, kan försvinna när utbyggnaden tar fart. Kommunens innerstadsstrategi har tidigare slagit fast att kulturhistoriskt värdefulla industrihus i Främre Boländerna ska bevaras. I de nya direktiven har formuleringen ändrats och blivit mer tänjbar. Enligt riktlinjerna "bör det alltid undersökas om några av de utpekade byggnaderna, eller delar av dem, kan återanvändas".

Finns det risk för att äldre bebyggelse rivs?

– Det är en fråga som inte går att svara på i nuläget, innan detaljplaneringen börjat, säger Ylva Stadell.

Hur ser du på den ändrade skrivningen om bevarande av äldre hus i området?

– Nu börjar arbetet med planeringen som ska bli ett helhetsarbete. Då är det bra att vara så öppen som möjligt för utvecklingen, men min åsikt är att man ska försöka bevara det som går att bevara.

LÄS MER: Bostadsplaner för Boländerna

När byggnadsnämnden tog beslut om att starta planarbetet begärde Kristdemokraterna och Centern att tre äldre byggnader i samma kvarter– pianofabriken, bryggeriet och tryckeriet – skulle öronmärkas för ett bevarande. Majoriteten valde emellertid att inte ändra direktivet om att värdefulla hus bör undersökas för ett eventuellt bevarande.

Planerna på utveckling av industriområdet Boländerna har funnits i flera år. I området närmast Resecentrum – främre Boländerna – är siktet inställt på omkring 10 000 nya arbetsplatser.

Säkerhetsavståndet till de stora industrierna i stadsdelen, främst GE Healthcares läkemedelsanläggning, sätter stopp för permanenta bostäder i kvarteren. Planer finns i stället på korttidsboenden av typ hotell för tillfällig arbetskraft och forskare. Enligt kommunen bör högst cirka 4 000 vistas permanent i Främre Boländerna.

Flera fastighetsbolag äger mark i kvarteren och har legat i startgroparna för en utbyggnad.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om