Därför skjuts det - enligt de kriminella själva

Lyssna

En instabil kriminell värld där vänskap snabbt kan bli fiendskap och där man försöker att positionera sig med hjälp av våld. Så beskrivs mekanismerna bakom skjutningar i en ny rapport.

11:44 | 2019-02-12

I UNT:s artikelserie "Det kriminella Uppsala" i höstas beskrev många som är en del av den kriminella världen en situation som präglas av tillfälligheter, rädsla och skräck, där nära vänner plötsligt kan bli fiender och till och med att skjuta varandra.

Den här bilden bekräftas till fullo i en ny rapport från Brottsförebyggande rådet, BRÅ, som presenterades på tisdagen. I studien är 21 personer som är eller har varit en del av den kriminella miljön, intervjuade om skjutningar i kriminella miljöer, och mekanismerna bakom skjutningarna.

En sak som lyfts fram i intervjuerna är att det ofta är vänskap som ligger bakom att man han hamnar i en kriminell miljö, och att det inte är genom en formell form av rekrytering. Det här leder till en paradox.

BILD: Fredrik Sandberg/TT | Poliserna Sören Angbo, region väst, Patrik Andersson, region Syd, och Gunnar Appelgren, regionStockholm, tillsammans med BRÅs utredare Erik Nilsson och Elin Jönsson presenterar intervjustudien om skjutningar i kriminella miljöer vid pressträffen i Stockholm.

– Bristen på formell struktur i de här nätverken, att de snarare bygger på vänskap och en känsla av lojalitet, gör att de blir mer instabila. Det är slående hur opålitliga de här relationerna är, och hur snabbt vänskap kan bli fiendskap, säger Elin Jönsson utredare på Brå.

I en av UNT:s artiklar sade kriminella Ali:" i dag finns egentligen inte tillit till någon. Barndomsvänner skjuter för att döda varandra. Bröder hugger varandra i ryggen.I BRÅ:s intervjuer beskriver flera hur nära vänner blir giriga när de dras in i kriminaliteten och i stället blir "falska" och sig själv närmast. I en intervju låter det så hår: "Alla var så tajta och bröder hit och dit, och plötsligt så bara (slår ihop sina händer)".

LÄS MER: "Det enda du tänker på är hämnd"

I intervjuerna framkommer också att det finns en slags våldsinflation, där mer våld i dag behöver tas till för att åstadkomma den effekt man vill uppnå, att exempelvis stärka sin position, eller att skrämmas för att skydda sig.

Själva ursprunget till en konflikt och en skjutning beskrivs ofta som något sekundärt.

– Ofta ligger det småsaker bakom, som mindre skulder eller personliga kränkningar. Orsaken är oftast oviktigt och i intervjuer har en del till och med svårt att artikulera vad konflikterna handlar om. Men i kampen om att få en position i den kriminella miljön räknas allt och det gäller att inte visa sig svag. Då tas små saker på stort allvar och allt kan få avgörande betydelse. Det talas ofta om en lättkränkthet i den här miljön, säger Elin Jönsson.

Också den bilden stämmer väldigt väl med vad de intervjuade sade i UNT:s serie om situationen i Uppsala.

Samtidigt framkommer bilden i intervjuerna av att skjutningar görs som ett sätt att skydda sig, att det inte bara handlar om positioner utan om liv och död. Även det blir en paradox, där själva skyddet – att skjuta – ökar risken för att bli en måltavla för någon annan, och för att en våldsspiral startar.

– Vi ser i intervjuerna att man skaffar sig skjutvapen, även om det inte finns en konflikt just nu, för att det kan ske när som helst och för att alla andra har vapen. Det är ett måste att ha tillgång till vapen och det är bättre att skjuta själv, än att själv bli skjuten, säger Elin Jönsson.

Hon och kollegan Erik Nilsson lyfter i sin studie fram tre områden utifrån intervjuerna där insatser för att minska skjutningarna kan göras:

att satsa på utanförskapsområden för att minska instabilitet och risken för återväxt,

att jobba mot narkotika- och vapenmarknaderna,

att få flera att lämna den kriminella miljön.

– Vi måste stimulera utträden, och minska känslan av att våldet och kriminaliteten är något oundvikligt, säger Elin Jönsson.

LÄS MER: Det fick Amir att lämna kriminaliteten

Enligt rapportförfattarna är studien gjord på grund av att det dödliga skjutvapenvåldet i kriminella miljöer har ökat på senare år, och att det behövs mer kunskap för att förstå varför.

– De drabbades egna berättelser är en pusselbit som saknats, tidigare har vi tittat mycket på rättsväsendets data och uppgifter om kriminalitet, säger utredaren Erik Nilsson.

Men enligt de polischefer som deltog vid presentationen är bilden i rapporten ingen nyhet, utan bekräftar vad polisen redan visste. En av poliserna på plats var Patrik Adersson, chef för underrättelseverksamheten i Region syd.

Om ni i polisen haft den här bilden länge, varför har inte den kommit ut brett tidigare, så att rätt insatser från samhället har kunnat göras?

– Vi har blivit bättre inom polisen på senare år att ta till oss information från andra och också dela med oss till andra. Tidigare har det varit mer "Det här visste vi ju redan, vi kör på". Nu är vi mycket bättre på att samarbeta med andra myndigheter. Men även om vi vetat det här är det bra att få det mer systematiserat och forskningsmässigt, säger han.